Att inkludera den yttersta statsledningen, i det här fallet president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, i sanktionsbestraffningar är ovanligt.
– Det är säkert gjort för att irritera, om det nu är rätt ord, Putin och markera mot honom själv personligen, säger Per Hammarlund till TT.
– Putin och Lavrov har ju tillräckligt med resurser för att leva väl i Ryssland. Jag tror inte att sanktionerna har någon större betydelse på det sättet. Men har de någon gång tänkt att pensionera sig och ge familjen resurser utomlands samt resa, kommer de att märka att de blir låsta till Ryssland.
Skatteparadis
Panamadokumenten (Panama Papers) som det internationella journalistnätverket ICIJ avslöjade 2016 visade att många ledande ryssar höll sig med betydande tillgångar utomlands.
– Det finns säkert skatteparadis där Putin och Lavrov har parkerat sina pengar, säger Per Hammarlund.
– Men har de tillgångar i Kina får EU och USA svårt att nå dem.
Däremot tror Per Hammarlund inte att den strikta schweiziska banksekretessen kan skydda Putin och andra sanktionsstraffade ryssar.
– Schweiz kommer definitivt att samarbeta om sanktionerna. Det skulle se oerhört illa ut om de inte gjorde det.
Stora reserver
TT: Hur bedömer du Rysslands motståndskraft mot omfattande och tilltagande sanktioner?
– För sanktionerna införda 2014–2015 har Ryssland haft god motståndskraft. Det är inte så att de inte gör ont, sanktionerna har betydelse, men med en statsskuld på 15–20 procent, reserver som täcker all utlandsskuld och en reservfond på ungefär elva procent av BNP gör inte de sanktionerna så stor skada på kort sikt.
– Sanktionerna som införs nu kommer att påverka Ryssland på lång sikt och minska Rysslands potentiella tillväxt, och där är speciellt exportkontrollerna är väldigt viktiga.
Här pekar Per Hammarlund på till exempel rysk import av elektroniska komponenter som halvledare.
– Över tid kommer det att ha effekt, det ingen tvekan om det, beroende på hur Kina agerar och kompenserar för (exportstopp från) USA och EU.
Med lång sikt avser han flera år.
– Det är mycket möjligt att det kan dröja upp till fem år innan sanktionerna börjar märkas ordentligt i Ryssland.
Börsens reaktion
Börsen i Moskva rasade cirka 50 procent på krigets första dag, för att på fredagen studsa tillbaka runt 20 procent vilket tolkas som att de först annonserade sanktionerna blev mildare än befarat.
– Det är min bedömning också. Hade de skruvat åt sanktionerna ännu mer, hade börsen kanske kunnat fortsätta ned, säger Per Hammarlund.
Ännu har EU avstått från att uppmana det internationella finansiella transaktionssystemet Swift att utesluta Ryssland.
– Problemet för Europa med Swift är att betalningar för energi sker igenom till exempel Gazprombank, och blir den banken utesluten från Swiftsystemet kan inte européerna betala och då kommer Ryssland att strypa energitillförseln, förklarar Per Hammarlund.
Gazprombank är den ryska statliga gasjätten Gazproms bank.
Från Bryssel kommer signaler om att Swift-uteslutning kan ingå i kommande sanktionspaket mot Ryssland.
– Jag tror att USA, Kanada och Storbritannien trycker på för att inkludera Swift, säger Per Hammarlund.