När EU-kommissionen för ett drygt år sedan lanserade sitt förslag om ekodesign stod klädbranschen i centrum. Bland annat manades till förbud mot att förstöra kläder som returnerats till tillverkaren.
Det säger nu medlemsländerna ja till.
– Alla vet vi hur det är när man lite stressad har beställt kläder online och sedan konstaterar att allt inte passat på ungarna därhemma. Kläderna skickas tillbaka och det vi har sett då är att väldigt mycket av fullt funktionsdugliga kläder har slängts eller bränts. Det är inte hållbart i något perspektiv, säger Ebba Busch på plats vid EU-ländernas industriministermöte i Bryssel på måndagen.
På mötet enades Busch och hennes kollegor från övriga EU-länder om ministerrådets syn på förslaget. Där ingår bland annat ett direkt inskrivet förbud mot förstörande av textilier och skodon, snarare än att gå via en uppföljande lagstiftning – en delegerad akt – från kommissionens sida.
"Kan ha satts i system"
Hur stort problemet är inom EU är däremot oklart, anser Svensk Handels näringspolitiska expert Magnus Nikkarinen. Branschorganisationen stödjer däremot kommissionens ursprungliga förslag om att först undersöka omfattningen och att därefter införa ett rapporteringskrav kring det som slängs, och sedan genomföra lämpliga åtgärder.
– Vår uppfattning är att de flesta av kläderna förstörs för att de inte kan säljas, för att de är felkonstruerade, missfärgade, eller att man har upptäckt kemikalier eller piratkopior, säger Magnus Nikkarinen.
Det kan däremot finnas oseriösa e-handelsföretag inom EU som har satt förstörelse av returer i system, men enligt Svensk Handel är detta inte ett problem bland svenska, seriösa aktörer.
– Oseriösa e-handelsföretag behöver man så klart komma åt, men hur vanligt det är vet man inte i dagsläget. Det behöver man ta reda på innan man på känsla inför lagstiftning.
Nya affärsmodeller
Nästa steg är nu att invänta vad som sägs i EU-parlamentet, vars miljöutskott röstar om frågan den 5 juni. Önskemålen där är att gå ytterligare ett steg och även kräva förbud för förstörande av tillbakaskickad elektronik. När EU-parlamentet sagt sitt kan sedan slutförhandlingar inledas senare i år.
Först därefter blir det klart hur omfattande åtgärderna blir och exakt när de kan träda i kraft.
Om den nya lagstiftningen godkänns behöver de oseriösa aktörerna hitta andra sätt att sälja sina produkter, förmodligen genom nya affärsmodeller, enligt Magnus Nikkarinen.
– Det är en dålig affärsidé att producera något som sedan slängs, det är ingen som vill det.
"Försökt medla"
Som vårens ordförandeland i ministerrådet har Sverige lett förhandlingarna och kompromisserna mellan olika förbudsskrivningar. Det har beskrivits som att Sverige försökt få bort förbudet, vilket Ebba Busch dock tillbakavisar.
– Det har varit svårt att navigera i detta och Sverige har som ordförande under våren försökt medla mellan de olika ståndpunkterna och lyckats få en balans som kan få stöd i ministerrådet där vi faktiskt snarare skärper positionen jämfört med kommissionens förslag, säger näringsministern i Bryssel.