Svantesson varnar för mer makt till Bryssel

Sverige har flera skÀl att vara nöjt med halvÄret som ordförandeland i EU, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Hon ser ett förslag till nya budgetregler för EU-lÀnderna som den största framgÄngen, men varnar samtidigt för att flytta mer makt över pengarna till Bryssel.
–Det finns sĂ„ klart spĂ€nningar i detta.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har lett en lÄng rad möten mellan EU:s finansministrar och Àven representerat EU i G20-möten i Washington och Indonesien i Är. Arkivbild

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har lett en lÄng rad möten mellan EU:s finansministrar och Àven representerat EU i G20-möten i Washington och Indonesien i Är. Arkivbild

Foto: Geert Vanden Wijngaert AP/TT

EU2023-06-18 09:11

– Det ska helst vara pĂ„ plats i slutet av det hĂ€r Ă„ret. Det Ă€r dĂ€rför vi har jobbat vĂ€ldigt intensivt med förhandlingar, sĂ€ger Elisabeth Svantesson om lĂ€get för EU:s nya budgetregler efter veckans möte med EU:s finansministrar i Luxemburg.

Luxemburgmötet var det sista sÄ kallade Ekofin-mötet som Svantesson fick leda under det svenska ordförandeskapet, som formellt avslutas vid halvÄrsskiftet. Sedan tar Spanien över ordförandeklubban.

– Jag Ă€r framförallt vĂ€ldigt nöjd med att vi lyckats, pĂ„ kort tid, fĂ„ ihop 27 lĂ€nder till gemensamma riktlinjer. Sedan kommer vi ocksĂ„ efter ordförandeskapet vara med i diskussionen mer Ă€n vad vi kunnat vara nu. Nu har man ju varit neutral och lett mötena, sĂ€ger Svantesson.

LĂ€ttare komma Ă„t fusk

En annan framgÄng Svantesson vill lyfta fram Àr regleringen av kryptovalutor och informationsutbyte mellan EU-lÀnder. Det kommer enligt henne göra det lÀttare att komma Ät penningtvÀtt, fusk och bedrÀgerier.

– Jag kan i Ă€rlighetens namn sĂ€ga att jag inte har nĂ„gon besvikelse. Jag tycker att det har gĂ„tt vĂ€ldigt bra, tillĂ€gger hon nĂ€r hon summerar halvĂ„ret.

EU-samarbetet Àr viktigt för Sverige, inte minst för att hantera frÄgor som Ukrainakriget eller migration enligt Svantesson. Men det finns röda linjer för hur lÄngt EU-samarbetet kan gÄ, enligt finansministern.

– Det finns mycket sĂ„dant, som lĂ€nderna ska sköta sjĂ€lva, till exempel beskattning.

En annan het frÄga som dykt upp under det svenska ordförandeskapet Àr hur statsstöd och EU-lÄn ska kunna anvÀndas för att fÄ fart pÄ den gröna omstÀllningen.

– Det Ă€r ju ingen hemlighet att Sverige – och flera andra lĂ€nder – har en annan syn pĂ„ exempelvis hur ekonomin ska vĂ€xa, att vi inte ska ha för stora lĂ„n, att vi inte ska ha en ny inriktning med vĂ€ldigt mycket gemensam upplĂ„ning – det Ă€r i grund och botten lĂ€nder som Sverige som fĂ„r betala för det och andra som kommer att gynnas pĂ„ ett felaktigt sĂ€tt av det. Det finns sĂ„ klart spĂ€nningar i detta.

Euro inte pÄ bordet

Att införa euron i stĂ€llet för kronan Ă€r inte heller aktuellt, enligt Svantesson – trots raden av nya bottennoteringar för kronan mot just euron i inflations- och rĂ€ntechocken.

– Den frĂ„gan Ă€r inte pĂ„ bordet. Sverige har en svensk krona och vi har haft en folkomröstning om detta.

Hon betonar dock att ett nÀra samarbete med eurolÀnderna Àr viktigt och hon vÀlkomnar att euron diskuteras igen.

– Men jag ser inte att det Ă€r en frĂ„ga som kommer att ligga pĂ„ bordet under de nĂ€rmaste Ă„ren – inte under ganska lĂ„ng tid framöver, sĂ€ger Svantesson.

Fakta: Nya budgetregler för EU pÄ gÄng

I korthet föreslÄs att taket för statsskulden pÄ 60 procent av BNP och ett budgetunderskott pÄ högst 3 procent kvarstÄr i de nya budgetregler som ska tröskas igenom EU:s beslutsmaskineri före Ärsskiftet.

FörÀndringarna det nu ska förhandlas om med EU-parlamentet handlar mer om hur lÀnder ska hantera situationen nÀr mÄlen inte uppfylls.

Det föreslÄs landspecifika planer och krav pÄ att negativa trender bryts. Bland annat föreslÄs att lÀnder som inte lyckas fÄ ned sitt underskott under 3 procent ska ta ner sin statsskuld med 0,5 procentenheter per Är.

Skulle EU-lÀnder inte klara detta kan det krÀvas reformer och beslutas om sanktioner.

Undantag för nödlÀgen som krig och pandemier finns kvar, men förslagen om att rÀkna bort offentliga satsningar pÄ klimat eller försvar har inte fÄtt stöd i processen hittills.

I dagslĂ€get har omkring hĂ€lften av EU-lĂ€nderna – inklusive de fyra bjĂ€ssarna Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien – högre statsskuld Ă€n 60 procent av BNP. Ett dussin lĂ€nder har dessutom större underskott i statsbudgeten Ă€n 3 procent.

KĂ€llor: EU-kommissionen, Eurostat

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!