Omröstningslistan för EU-parlamentets miljöutskott är rena förkortningsfesten.
CBAM, ETS, ESR och LULUCF är några av de tunga punkter som ledamöterna ska säga sitt om fram till och med onsdag.
Bakom bokstäverna döljer sig snåriga men viktiga förslag om koldioxidtullar, utsläppshandel och landanvändning med mera. Allt ingår i EU-kommissionens stora "Fit for 55"-paket, för att till 2030 kunna pressa ned utsläppen med 55 procent, jämfört med de nivåer som gällde 1990.
Utsläppsrätter
Ett av de viktigaste förslagen gäller en uppdatering av reglerna för handeln med utsläppsrätter, ETS. Här vill EU-parlamentet gå snabbare fram än EU-kommissionen när det gäller det årliga minskandet av antalet utsläppsrätter.
– I kommissionens förslag var det 4,2 procent varje år. Vi lägger till 0,1 procentenheter varje år till den siffran: 4,2, 4,3, 4,4 och så vidare. Det gör att man når utsläppsminskningen mer progressivt, berättar svenska ledamoten Emma Wiesner (C).
Det som miljöutskottet röstar om är en kompromiss mellan olika viljor och grupperingar. För mycket, tycker vissa. För lite, anser andra.
"Vi gröna hade velat se en snabbare och mer ambitiös utfasning av den fria tilldelningen. Alldeles för många företag och industrier får sina utsläppsrätter gratis i stället för att behöva betala för dem", konstaterar exempelvis Jakop Dalunde (MP) i ett pressmeddelande.
Bensinstopp?
Flera av de svenska ledamöterna har haft tunga roller i arbetet med Fit for 55-förslagen. Wiesner och Jytte Guteland (S) har varit ansvariga för den liberala respektive socialdemokratiska partigruppen i ETS-frågan. Jessica Polfjärd (M) är hela parlamentets huvudansvariga för förslaget om nationella klimatmål. Malin Björk (V) har varit vänstergruppens förhandlare om en koldioxidtull, CBAM, där i sin tur Evin Incir (S) och Karin Karlsbro (L) har varit ansvariga för den parallella hanteringen i bistånds- och handelsutskotten.
Några bitar har det redan röstats om. Exempelvis gav miljöutskottet i förra veckan med knapp marginal sitt stöd till kommissionens förslag om nollutsläpp från alla nya bilar och skåpbilar till 2035 – vilket i princip skulle innebära ett förbud för nya bensin- och dieselbilar.
Kompromiss
Miljöutskottets omröstningar är samtidigt bara ett steg i processen. Den 6–9 juni ska hela parlamentet ta ställning till förslagen. Först därefter kan kompromissförhandlingar inledas med EU:s medlemsländer i ministerrådet för att mejsla fram ett slutgiltigt resultat.
Ministerrådet hoppas i sin tur kunna enas om sin grundsyn på flera av förslagen vid kommande miljöministermöte i Luxemburg den 28 juni.