Ungern vägrar stoppa rysk olja och gas

Kol och fartyg är på väg att stoppas. Men den ryska oljan lär få fortsätta flöda in då Ungern inte tänker vika sig för trycket från övriga EU. Bli inte sanktionströtta, manar Ukraina.

"Inga pengar till mördare, stoppa olje- och gashandeln", står projicerat på det ryska konsulatet i Frankfurt. Nya sanktioner är på gång från EU mot Ryssland – men ännu inte mot gas och olja. Arkivfoto.

"Inga pengar till mördare, stoppa olje- och gashandeln", står projicerat på det ryska konsulatet i Frankfurt. Nya sanktioner är på gång från EU mot Ryssland – men ännu inte mot gas och olja. Arkivfoto.

Foto: Michael Probst/AP/TT

EU2022-04-07 09:37

EU-ländernas femte sanktionspaket håller på att finslipas i Bryssel av medlemsländernas ambassadörer.

På torsdagskvällen rapporterade nyhetsbyråer att en överenskommelse nåtts om ett EU-embargo mot rysk kolimport. Det officiella beskedet väntas under fredagen.

Det blir de första EU-sanktionerna riktade mot Rysslands lukrativa energiindustri, enligt AP. Värdet av åtgärden uppskattas till fyra miljarder euro årligen (drygt 41 miljarder kronor).

Även stopp för merparten av den ryska fartygs- och lastbilstrafiken till EU diskuteras. Formellt väntas sanktionerna bli godkända skriftligen av medlemsländerna inom de närmaste dagarna.

Ukraina tackar

Ukraina tackar – men vill också ha mer.

– Vi uppskattar allt som har gjorts på sanktionsfronten så här långt. Vi ser fram emot antagandet av det femte paketet från EU och om det antas som det är föreslagit så kan vi se att trycket ökar, säger utrikesminister Dmytro Kuleba på en presskonferens efter att ha deltagit i ett Natomöte i Bryssel på torsdagen.

– Men så länge som väst fortsätter att köpa rysk gas och olja så stöder man Ukraina med en hand och den ryska krigsmaskinen med den andra, konstaterar den ukrainske utrikesministern.

Åtminstone olja ska också diskuteras när EU-länderna håller sitt nästa utrikesministermöte, i Luxemburg på måndag.

Gas svårare

– Nu har kommissionen tagit ett steg, man har föreslagit att kol ska sanktioneras. Vi vet att det kommer att tas upp olja på utrikesministermötet på måndag. Jag hoppas att vi kommer att få enighet om det, men jag tror däremot inte att vi kommer att lyckas få enighet när det gäller gas, säger utrikesminister Ann Linde (S), som också deltog i torsdagens Natomöte.

Hur svårt det blir att enas märks dock tydligt av det möte som hon hade med sin ungerske kollega Peter Szijjarto under dagen.

– Jag framhöll ju Sveriges linje att vi är för utökade sanktioner för all fossilenergi. Han förklarade å sin sida det oerhört stora beroende (som Ungern har) både av gas, men också av olja. Han menade att 93 procent av de ungerska hushållen är beroende av fossil energi från Ryssland och att de inte skulle gå med på det här, säger Linde.

Någon villighet att kompromissa syns inte från den ungerska regeringen.

– De menar ju att man har gått med på väldigt mycket i sanktioner som man kanske egentligen inte hade velat. Just när det kommer till energiförsörjningen av Ungern så är man inte beredda att ändra sig, säger utrikesministern.

Sätter press?

EU-parlamentet försöker samtidigt sätta press med hjälp av en resolution där sanktioner krävs mot hela den ryska energisektorn. Uttalandet är visserligen icke-bindande, men ökar ändå trycket på de styrande i Budapest.

– Detta är oerhört viktigt för att vi ska sluta finansiera Putins krig, säger svenska ledamoten Tomas Tobé (M) till TT.

– Det är en enorm intäkt för Ryssland och har ju bidragit till den ryska krigsmaskinen. Det går ju inte att underskatta vad det betyder att EU vill göra sig oberoende av detta, anser kollegan Jytte Guteland (S).

Ukrainske Kuleba manar under tiden EU att inte ge upp.

– Hur många barn, kvinnor och oskyldiga liv ska förloras innan ni förstår att ni inte får bli sanktionströtta, precis som vi inte får bli krigströtta? frågar han sig i Bryssel.

USA:s Antony Blinken och Sveriges Ann Linde i samband med torsdagens utrikesministermöte för Natoländerna och deras samarbetspartner.
USA:s Antony Blinken och Sveriges Ann Linde i samband med torsdagens utrikesministermöte för Natoländerna och deras samarbetspartner.
Fakta: EU:s sanktioner

EU har sedan ryska styrkor inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari presenterat fyra rundor av sanktioner mot Ryssland. De hamnar ovanpå redan befintliga sanktioner efter den ryska annekteringen av Krim 2014.

Sanktionerna syftar till att försvåra Rysslands finansiering av Ukrainakriget och straffa den ryska politiska eliten för invasionen. De har bland annat riktats mot ryska företag, banker, president Vladimir Putin och rader av ryska oligarker och politiska beslutsfattare i Ryssland. Totalt handlar det om 877 personer och 62 företag/organisationer som förts upp på sanktionslistan.

Det har även införts sanktioner mot export av nyckelkomponenter till rysk industri inom försvar, energi, telekom och flygteknik samtidigt som den ryska centralbankens tillgångar i västländer har frusits inne.

Sju ryska banker (cirka 25 procent av den ryska finanssektorn) har även stängts av från det internationella kommunikationssystemet Swift, vilket gör deras internationella transaktioner betydligt krångligare att genomföra.

Det har även införts EU-sanktioner mot ryska medier och diplomatiska sanktioner samt restriktioner för ekonomiska kontakter med de ryskstödda rebellgruppernas områden i östra Ukraina.

EU har även riktat sanktioner mot grannlandet Belarus för landets inblandning i attacken mot Ukraina.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!