Kommuner sågar Arbetsförmedlingen

En enorm pandemikris – och en Arbetsförmedling som inte klarar sitt uppdrag. Tajmingen kunde inte vara sämre och läget är djupt oroande, tycker kommunerna enligt en färsk undersökning från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

Kommunerna tycker att de får göra Arbetsförmedlingens jobb när myndigheten sviktar. Här Östra Göinge kommun, där kommunens arbetsmarknadsverksamhet och Arbetsförmedlingen finns i samma lokaler. Arkivbild.

Kommunerna tycker att de får göra Arbetsförmedlingens jobb när myndigheten sviktar. Här Östra Göinge kommun, där kommunens arbetsmarknadsverksamhet och Arbetsförmedlingen finns i samma lokaler. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Falun2020-10-21 06:05

Kommunernas åsikter om Arbetsförmedlingen kan sammanfattas "den behöver bli mycket bättre, men blir bara sämre".

Höganäs är en av kommunerna som svarat på SKR:s enkät, och där är Anneli Söderhjelm, verksamhetschef för kommunens arbetsmarknadsenhet, mycket bekymrad. Det är de grupper som behöver mest stöd som nu drabbas hårdast och får sämst hjälp då Arbetsförmedlingen organiserar om, tycker hon.

– Jag är jätteorolig. Pandemin har gjort att arbetslösheten har ökat. Det är de svaga grupperna som drabbas, som nyanlända och ungdomar.

Höganäs, med nästan 27 000 invånare, har mellan 800 och 900 arbetslösa. Det är ett par hundra fler än före pandemin. Arbetsförmedlingens Höganäskontor har bommat igen, och sedan dess har både service därifrån och samarbetet med kommunen försvunnit, berättar Söderhjelm.

– Jag förstår inte hur det här ska fungera. De arbetslösa som har en komplex problematik klarar inte det här med digital kontakt.

Ärendenummer

Det är ingen som håller ihop och samordnar de enskilda ärendena, förklarar hon, arbetssökande får ringa till en slags rikskundtjänst. Utan att kunna prata med samma handläggare igen.

– De får ett ärendenummer. Men många klarar inte att kommunicera med ett ärendenummer.

Arbetsförmedlingens samarbete med kommunen har också gått upp i rök sedan kontoret försvann, berättar Anneli Söderhjelm.

– Vi får mejla till info@arbetsformedlingen.se. Vi saknar någon att diskutera olika insatser och satsningar med.

I Falun har också Arbetsförmedlingens kontor stängt, men sedan några dagar har ett litet statligt servicekontor gjort att myndigheten i viss mån har återuppstått, berättar Marie Jonsson, sektorchef för arbetsmarknad i Falu kommun. Men kollapsen på arbetsmarknaden under pandemin – som har sammanfallit med trasslet kring Arbetsförmedlingen – är riktigt olycklig, konstaterar hon.

– Vi har haft ett svårt läge, säger hon.

I Falun bor ungefär 60 000 personer, och 1 712 av dem är nu arbetslösa. Det är 260 fler än vid samma tid i fjol. Värst är att så många av dem är ungdomar, tycker Marie Jonsson.

– Vi vet att coronakollapsen drabbat branscher där unga jobbar. Unga och utrikes födda åker ut först.

Hon tycker att Arbetsförmedlingens roll är mycket oklar nu.

– Det måste förtydligas, vad gör staten och vad ska kommunerna göra? Det måste klargöras vilket uppdrag Arbetsförmedlingen ska ha.

Det finns de som förespråkar att kommunerna ska ta över Arbetsförmedlingens roll, men det tror varken Marie Jonsson eller Anneli Söderhjelm särskilt mycket på. Men båda berättar att kommunerna redan nu gör en stor del av det som Arbetsförmedlingen bör göra. I SKR:s rapport har värdet av det kommunerna gör, som egentligen är Arbetsförmedlingens uppdrag, uppskattats till 4 miljarder kronor.

Kommuner curlar Arbetsförmedlingen

– Vi curlar Arbetsförmedlingen. Vi får ta egna medel, och tycker nog också ofta att vi gör det bättre, säger Marie Jonsson.

Roy Melchert, sektionschef för arbetsmarknadsfrågor på SKR som gjort rapporten, förklarar att det i Arbetsförmedlingens instruktion och uppdrag står att de som står längst från arbetsmarknaden ska prioriteras, och att myndigheten också ska ge likvärdig service i hela landet.

– Men den övergripande bilden av enkätundersökningen är att det inte är så nu.

På många håll kan arbetssökande inte få hjälp med enklare service, som att registrera sig eller tolka besked. Arbetsförmedlingen kan inte heller ge fördjupad service eller samverka strategiskt med kommunerna, förklarar han.

– Arbetsförmedlingen har prioriterat nyinskrivnas behov av kontakt med arbetsmarknaden under pandemin. Men vi har sett att de som står längre bort från arbetsmarknaden hamnar längre bak i kön, säger Melchert.

Fakta: Enkät till kommuner

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har under september i år frågat kommunerna om arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen. Svarsfrekvensen var 89 procent.

Undersökningen visar att kommunerna tycker att Arbetsförmedlingen har svårt att uppfylla flera delar av sitt uppdrag, och att myndighetens omställning kommer mycket olägligt.

Arbetsförmedlingen är inne i en omställningsprocess som ska vara genomförd 2022. Syftet är att öka fokuset på digitalisering och reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Arbetsförmedlingen har avvecklat kontor på 132 orter mellan 2019 och 2020, och senare återöppnat kontor på några orter. Fristående aktörer ska matcha arbetssökande med arbetsgivare.

Men omställningen för myndigheten råkar nu sammanfalla med den jobbkris som coronapandemin orsakar. Förändringar har enligt kommunerna gjorts utan att det nya finns på plats.

Bara två av fem kommuner tycker att Arbetsförmedlingen har säkerställt lokal närvaro.

SKR:s slutsats är att Arbetsförmedlingens frånvaro på många håll gör att individer lämnas utan stöd och att möjligheten till enklare service brister.

SKR ser också utifrån undersökningen att Arbetsförmedlingen saknar resurser att stötta de som står längst från arbetsmarknaden samt nyanlända.

Dessutom konstaterar SKR bland annat att arbetsgivare inte får tillräckligt stöd i sin kompetensförsörjning, samt att det strategiska samarbetet med kommuner behöver utvecklas.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om