Det avtal som EU och Storbritannien siktar på kan räcka för att undanröja hotet om höga tullar. Det kan också lägga grunden för ett mer ambitiöst och långtgående samarbete framöver. Men det saknar många av de viktigaste beståndsdelarna i de mer ambitiösa frihandelsavtal som EU förhandlat fram med andra länder på senare tid.
– Får vi ett avtal kommer det inte vara i närheten av den typ av frihandelsavtal som de svenska företagen behöver, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.
Stod klart från början
Att det inte skulle bli något mer ambitiöst frihandelsavtal stod klart redan från början, när tidsplanen presenterades, enligt Stellinger.
– De tar i snitt sju–åtta år att förhandla fram.
Detta innebär att det inte ser ut att bli några skrivningar som säkrar dataflöden mellan EU och Storbritannien. Det ser även mörkt ut vad gäller tillgången till upphandlingsmarknader och parternas erkännande av utbildningar och yrkeskvalifikationer från den andra sidan Engelska kanalen.
Dessutom, när Storbritannien lämnar EU:s inre marknad skapas det – oavsett om det blir tullar eller inte – nya gränshinder. Bland annat i form av tulldeklarationer och annan administration.
En färsk enkät Svenskt Näringsliv har låtit göra visar att en tredjedel av de svenska företagen som handlar med Storbritannien i dag är osäkra på om de har förberett sig tillräckligt för vad som står för dörren.
– De vet inte vad de ska göra, för de vet inte vad det är som de ska förbereda sig på, säger Anna Stellinger.
– Det var fyra och ett halvt år sedan den brittiska folkomröstningen om brexit. Och nu är det tre veckor kvar tills Storbritannien lämnar EU:s inre marknad. Och fortfarande vet varken du, jag, Boris Johnson eller Ursula von der Leyen, vilken relation vi kommer att ha med Storbritannien den 1 januari 2021, tillägger hon.
Effekter av pandemin
Samtidigt som avtalsläget är oklart in i det sista har många av de berörda företagen haft fullt upp med effekterna av covid-19-pandemin under året.
– Jag har full respekt för att företag har behövt driva och utveckla sin verksamhet och hantera corona det här året utan att följa Boris Johnsons alla utspel, säger Stellinger.
Peter Sandberg, chef för Svenska handelskammaren i London, varnar för att det kan bli betydande förändringar nästa år för svenska företag med exponering mot Storbritannien och som tidigare inte handlat utanför EU:s inre marknad – särskilt om det inte blir något avtal.
– Jag tror de flesta räknar med att det kommer att bli strul. Men det är också mycket du inte kan förbereda dig på, som försenade varutransporter eller kaos i Dover och Calais, säger han.
– Du kanske bör ha tagit med i planeringen att se till att du har tillräckligt med produkter så att du klarar dig under första kvartalet 2021, tillägger han.
Trycket från USA
Stellingers huvudscenario är att det blir någon form av avtal, trots allt. Många faktorer drar i den riktningen, enligt hennes bedömning.
Årets BNP-ras i covid-19-pandemin gör den brittiska ekonomin känslig för nya bakslag. Näringslivsorganisationer och företag trycker på hårt för att få till ett avtal. Och arkitekten bakom brexit, Dominic Cummings, har lämnat 10 Downing Street.
Trycket kommer även från USA, där den tillträdande president Joe Biden varnat för ett avtalslöst förhållande mellan EU och Storbritannien.
– Mitt stalltips är att vi har ett avtal på plats vid årsskiftet, som långt ifrån är tillräckligt ambitiöst men som ändå är en grund att stå på inför kommande förhandlingar, säger Stellinger.
Hon pekar ut fordonsindustrin som en bransch som potentiellt kan drabbas hårt om det inte blir något avtal, då man går miste om EU-gemensamma regler samtidigt som det blir ganska höga tullar.
Krav på visum, arbetstillstånd och låsningar kring GDPR-frågorna när det gäller dataflöden kan samtidigt slå hårt mot tjänstesektorns handel med Storbritannien, varnar hon.
– Det är en otroligt viktig marknad för svenska tjänsteföretag, både vad gäller export och import, säger Stellinger.