Covid tvingar italienare att bo hemma längre

Omkring 70 procent av italienarna som är upp till 30 år bor fortfarande hos sina föräldrar. Med coronapandemin ökar den andelen ännu mer.
–Det har blivit helt fundamentalt för Italien att utveckla en strategi för att växa och utvecklas, säger demografen Alessandro Rosina.

Coronapandemin slår mot italienska ungdomars möjlighet att få ett självständigt liv.

Coronapandemin slår mot italienska ungdomars möjlighet att få ett självständigt liv.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Hälsa och sjukvård2020-10-25 11:20

Att erövra sin självständighet är ingen självklarhet för Italiens unga. Under 2018 tvingades omkring 70 procent av personerna upp till 30 år att bo hos sina föräldrar i perioder, av ekonomiska skäl. Det kommer att bli ännu vanligare på grund av coronapandemin – och högre upp i åldrarna.

Det menar Alessandro Rosina, demograf på Katolska universitetet i Milano, och vetenskapligt ansvarig på ungdomsinstitutet Osservatorio Giovane del Toniolo.

– Pandemin slår mot deras möjlighet att utvecklas, att förändras och att klättra på den sociala stegen, säger han.

Och mot arbetsmöjligheterna: 55 procent av 30-åringarna i Italien upplever att deras anställning är hotad på grund av coronapandemin och 60 procent tror att deras framtidsplaner kommer att påverkas, enligt den årliga ungdomsrapport som institutet har gjort.

Har slutat söka

I flera år har Italien varit ett av de EU-länder med högst ungdomsarbetslöshet. Orsakerna är många, men experter pekar bland annat på svaga kopplingar mellan universitetens teoretiska utbildningar och arbetsmarknadens krav. Det är också en klassfråga vilka som har råd och möjlighet att studera. De senaste åren har man ändå sett en långsam återhämtning – som nu har stannat av.

– Pandemin kommer först att förvärra situationen för de unga, eftersom den har skapat en ekonomisk kris. Nyutexaminerade och personer med anställningskontrakt som ska förnyas har svårt att lyckas under en nedstängning, eller i en andra, tredje fas av pandemin, säger Alessandro Rosina.

I Italien finns dessutom en hög andel så kallade ”neet”, generationen som varken studerar eller arbetar: hela 27,8 procent av de unga under 2019, enligt Eurostat. Bland dem säger 41 procent att de skjuter upp jobbsökandet under coronapandemin, och ungefär var tredje uppger att de helt har slutat söka ett arbete, visar ungdomsrapporten.

– Här finns några av de svagaste ungdomarna, som har minst möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Efter vårens ”lockdown" ska allt nu ta fart igen. Men risken är att många inte klarar av att ta sig in på arbetsmarknaden och blir ännu mer nedslagna. Då kan andelen "neet" växa och de här unga människorna fastna i den situationen permanent.

Digital framtid

Helt mörk är dock inte situationen, enligt Alessandro Rosina. Pandemin har bland annat lett till fler digitala lösningar, som han menar att Italien är i desperat behov av. Många unga lämnar landet, eller sin region, för att söka arbete. Med ett smart distansarbete skulle en stor andel av dem kunna stanna kvar.

– Det har blivit helt fundamentalt för Italien, att förutom att skydda sig från pandemin, utveckla en strategi för att växa och utvecklas, utifrån nya kompetenser och utbildningar för de unga. Ett scenario är att vi nu blir ett land som växer igen, men som också befriar ungdomarna från den symboliska ”lockdown” i vilken de har levt i här för länge.

Fakta: Unga i Italien

Arbetslösheten för unga mellan 15-24 år låg under juli i år på 31,1 procent i Italien, jämfört med 27,9 procent förra året. År 2015 låg den i juli på hela 38 procent.

För unga mellan 15 och 34 låg arbetslösheten på 19,4, i juli 2020, vilket är 1,7 enheter mer än förra året.

Många av dagens unga italienare kommer att få det sämre än sina föräldrar. Bland dem födda mellan 1972 och 1986 har det blivit vanligare att göra en omvänd klassresa, 26,2 procent rör sig nu nedåt på den sociala skalan medan 24,9 gör en klassresa uppåt, enligt Istat.

Italien har högst andel unga personer i EU som varken har jobb eller utbildning, 27,8 procent av dem mellan 15 och 24 år gjorde inget alls, enligt siffror från Eurostat för 2019. De har till och med fått ett eget namn: generationen neet, en förkortning för "neither in employment nor in education and training”

Källor: Anpal, Istat, Eurostat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!