Räntor och dollar stiger medan börser pressas nedåt efter redovisningen av de oväntat kraftiga prisökningarna i USA i april.
Den snabba ekonomiska återhämtningen – med en våg av bokningar av hotell och resor sedan vaccinationer fått ned smittspridningen i covid-19-pandemin – i kombination med flaskhalsar på utbudssidan blåser upp priser på både varor och tjänster.
Sticker ut
Den så kallade kärninflationen, där energi- och livsmedelspriser rensats bort, steg med 0,9 procent mot månaden före. Detta sticker ut i ett historiskt perspektiv, enligt Elisabet Kopelman, SEB-ekonom med fokus på den amerikanska ekonomin.
— Sedan är en del kopplat till att vi återvänder från pandemin, och det har vi sett i all annan statistik att det är rätt stökigt just nu, säger hon.
Omräknat till årstakt blev inflationen i USA 4,2 procent i april. Det är mer än dubbelt så högt som centralbanken Federal Reserves inflationsmål på 2 procent. Det är samtidigt den högsta inflationstakten i USA sedan finanskrisen i september 2008.
Stödpengar till hushåll och ett uppdämt konsumtionsbehov driver på utvecklingen, när den amerikanska ekonomin öppnar, enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Detta gör att hon tolkar de oväntat höga inflationstalen som delvis tillfälliga.
TT: En ketchupeffekt?
— Ja, delvis skulle jag säga att det är det, säger Winsth.
— Och det blir väldigt extremt den här gången. Normalt går ju inte allt i takt i hela världen, men nu är det så: nästan alla stängde samtidigt och nästan alla kommer att öppna upp samtidigt och många hushåll har sparat buffertar som de nu kan använda.
Risk för överhettning
Winsth utesluter inte en liknande situation i Sverige den närmaste tiden – när vaccinationerna får effekt och restriktioner hävs – och hon har redan tidigare pekat på en risk för ekonomisk överhettning då finans- och penningpolitiska stimulanser ligger kvar samtidigt som återhämtningen tar fart.
Men för att det ska bli ett mer varaktigt högt inflationstryck måste lönerna hänga med uppåt.
— Dessutom har vi i Sverige kronan som håller emot, säger Winsth.
En starkare krona dämpar inflationen genom att importerade varor blir billigare.
Winsth och många andra räknar med att både Riksbanken och Federal Reserve (Fred) ser genom fingrarna en period nu, när inflationen skjuter upp över inflationsmålet.
— Men det är lätt att säga att vi kan acceptera att inflationen är över målet när man inte befinner sig där. Det är mycket svårare att inte göra något när du är där – särskilt när man får så höga siffror som nu, säger Winsth.
— Vi tror att Fed redan i sommar kommer att börja diskutera neddragningar på stödköp och öppnar för att höja räntan, tillägger hon.
Kan bli nervöst
Feds nästa räntebesked är planerat till den 16 juni. SEB:s Kopelman tror inte på någon kursändring då.
— Vi ser en anpassningsprocess från pandemin och Fed har varnat länge för att inflationen ska sticka i väg och det är inget man kommer att agera på, säger hon.
— Med det sagt så ligger inflationen på smärtgränsen för många Fed-ledamöter. Håller detta i sig ett par månader till så kan man nog bli lite nervös, tillägger hon.
Inflationslyftet är en signal om att riskerna för högre räntor och priskorrigeringar på börsen och bostadsmarknaden ökar, enligt Winsth.
— Du har ju väldigt mycket risk i marknaden, säger hon och pekar på hur börsen har dopats med ovanligt mycket pengar under krisen, när konsumtionen bromsats av restriktioner och räntesparandet gett för dålig avkastning.
Den heta svenska bostadsmarknaden kan också drabbas, varnar Winsth:
— Det är klart att vi kan få en sättning om det börjar bli oroligt, säger hon.
— Får du upp räntorna har du problem. Det är den risken du tar när man driver upp skuldsättningen så mycket som vi har gjort, tillägger hon.