Trots minskningen är det den näst högsta summan som myndigheten har krävt in någonsin.

En förklaring till varför Kronofogden drev in en mindre summa pengar än året innan är nya regleringar med anledning av covid-19. Fler fick möjlighet att ansöka om anstånd för att betala in skatt, vilket gjordes för att minska de ekonomiska konsekvenserna av pandemin.

"De pengar och värdesaker vi utmäter går bland annat till att finansiera den offentliga sektorn, till brottsoffer och till andra som behöver vår hjälp med att få betalt. Samtidigt minskar skulderna för dem som ska betala med motsvarande summa", skriver rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Samtidigt har arbetet för att förhindra välfärdsbrott intensifierats, och Kronofogden har fått nya metoder för att förhindra fusk och motverka bedrägerier när det kommer till den statliga lönegarantin. Förra året dömdes ett 40-tal personer för delaktighet i ett omfattande bedrägeri mot den statliga lönegarantin.

Lönegaranti är en form av ersättning som staten betalar ut när ett företag gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion, för att kompensera anställda som inte får ut lön av sin arbetsgivare. Ersättningen betalas ut av länsstyrelsen. Förra året bidrog Kronofogden till att Länsstyrelsen i Stockholm kunnat ställa återkrav på 16,1 miljoner kronor.