Rysslands totala import minskade drastiskt efter landets fullskaliga invasion av Ukraina i februari förra året. Mellan februari och mars 2022 halverades den efter att bland andra EU och USA infört handelssanktioner, enligt en internationell studie.
Men sedan hände något. Efter några månader studsade importnivåerna tillbaka och var snart på samma nivåer som innan kriget. En förklaring är att Ryssland hittade andra handelsvägar.
– Motparten lär sig i regel över tid att hantera sanktioner, säger Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.
Import från exempelvis Kaukasus, Centralasien och Kina har varit ett sätt för Ryssland att kringgå sanktionerna, enligt en studie från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Rysslands handel med närliggande länder, som Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, ökade. Kazakstans och Armeniens export till Ryssland ökade med 1,8 respektive 1,6 miljarder dollar mellan 2021 och 2022, enligt Wall Street Journal.
"Inte rimligt"
Samtidigt ökade exporten till dessa länder från bland annat EU kraftigt.
Även från Sverige.
– Det rör sig om mycket stora ökningar i storleksordningen tre gånger, till exempel från Sverige och Tyskland. Det är så mycket mer att det inte är rimligt. Det är till exempel stor export av bilar till Armenien, säger Anders Åslund, nationalekonom och Rysslandsexpert.
Ett trendbrott
En varugrupp där exporten till regionen ökar kraftigt är elektriska hushållsapparater. Det finns även indikationer på att lastbilar från Sverige kan ha ändrat handelsrutt. Från att ha exporterat lastbilar till ett värde av hundratals miljoner kronor varje månad till Ryssland slutade exporten helt i mars förra året, månaden efter att kriget bröt ut. I stället ökade exporten till Kazakstan kraftigt.
Från att inte ha exporterat några lastbilar alls dit under de första månaderna 2022, till att därefter exportera för miljontals kronor varje månad. Värdet av lastbilsexporten från Sverige till Kazakstan ökade med drygt 1 700 procent under 2022 jämfört med året innan.
– Det ser uppenbarligen ut som att det skett en viss förflyttning från Ryssland till framförallt Kazakstan av lastbilar efter krigsutbrottet. Det är förhållandevis små volymer och det kan finnas rimliga förklaringar men det är ändå anmärkningsvärt givet att det är ett trendbrott. Flödena till Armenien är väldigt små men på liknande sätt anmärkningsvärda eftersom det inte skett någon export av fordon dit tidigare, säger Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam.
Tecken på rundning
EU har upprättat en lista på varor som är belagda med exportförbud till Ryssland, där man i stället sett en ökad export till närliggande länder.
– Det gäller varor med en hög export till länder dit man haft låg export innan, och som sammanfaller med att de här länderna exporterar samma typ av varor till Ryssland. Det är ett tecken på att det förekommer någon typ av rundning av sanktioner och att man bör titta närmare på det, säger Emil Wannheden, analytiker på FOI.
Många av varorna är sådana som har dubbelt användningsområde, och kan användas både civilt och militärt, säger Wannheden.
– Det är alltifrån halvledare till olika kemikalier, olika hushållsapparater, maskiner, kullager. Allt som kan hjälpa Ryssland att förbättra sin industri.
Med försiktighet
Man bör dock vara försiktig med att dra långtgående slutsatser utifrån handelsstatistiken, säger Patrik Tingvall.
– Det här är så små handelsflöden, då kan en enskild order förändra handelsvolymer ganska betydligt. Att säga att det här beror på att de har skeppats vidare till Ryssland eller om det fanns en faktisk beställare i landet, det är inte alls så klockrent.
Även Emil Wannheden menar att man inte med säkerhet kan säga något utifrån siffrorna.
– Det är bra att rikta uppmärksamhet mot ovanliga handelsflöden. Man ska dock vara försiktig med att dra slutsatser från statistiken utan djupare undersökningar, det kan röra sig om helt legitim export som inte bryter mot sanktionerna och inte är menad att hamna i Ryssland.