I budgeten för 2021, som regeringen nyligen lade fram med stöd av samarbetspartierna Centern och Liberalerna, finns förslaget om att ta bort skatten, en slags ränta, på det uppskov som runt 620 000 svenskar har från gamla bostadsvinster.
50 000 i sänkt skatt
Lite under radarn har beskedet om den slopade uppskovsräntan gått. Jämfört med de betydligt mer uppmärksammade men mer blygsamma skattesänkningarna på några hundralappar som vanliga löntagare får nästa år, så finns det tusentals hushåll med ordentligt mer pengar att hämta.
För många bostadsägare som bor i de mer dyra bostadsområdena blir den slopade uppskovsräntan ett rejält klipp. TT har av Skatteverket begärt ut hur många som har gamla uppskov på tre miljoner kronor eller mer. Det visar sig att över 3 000 svenskar nu får en skattesänkning på 15 000 kronor eller mer. 470 av dessa har uppskov på fem miljoner eller mer. De kan räkna hem minst 25 000 kronor i skattesänkning. 45 husägare har gamla oskattade vinster på tio miljoner eller mer, vilket motsvarar minst 50 000 kronor i sänkt skatt/avgift nästa år.
Dubbel vinst
Detta gäller förstås till stora delar lyxvillor som sålts, i utbyte mot ännu dyrare fastigheter (det går att göra större uppskov när säljaren köper något dyrare). Till saken hör att uppskovsräntan infördes som en delfinansiering av den borttagna fastighetsskatten för drygt tio år sedan, något som framför allt gynnade den rikare delen av befolkningen – en slags dubbel vinst för de mer välbeställda alltså.
– Den slopade fastighetsskatten ledde också till att deras fastigheter blev mer värda, så när de säljer dem får de en högre vinst, plus att de nu gynnas när man tar bort uppskovsräntan, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och med skatter som expertområde.
Att betala ränta på uppskjuten skatt är rimligt, eftersom den blir mindre betungande med tiden, enligt Åsa Hansson.
"Minskad ekonomisk jämlikhet"
I regeringens proposition beskrivs också konsekvensen av förslaget bli ökade inkomstskillnader:
"Sammantaget medför detta att personer med högre ekonomisk standard gynnas av förslaget i större utsträckning än personer med lägre ekonomisk standard. Därför bedöms förslaget leda till en något minskad ekonomisk jämlikhet".
Flera av de tyngre remissinstanserna är kritiska och avstyrker förslaget, av flera skäl.
Ett är att staten kommer tappa stora skatteintäkter. Regeringen gör bedömningen att det handlar om knappt två miljarder kronor, baserat på hur stora inbetalningar av uppskovsränta som görs årligen i dag. Men ett sannolikt scenario är att fler begär uppskov när det blir mer förmånligt. Konjunkturinstitutet bedömer därför att staten årligen förlorar 5–10 miljarder kronor i skatteintäkter från bostadsvinster.
Marginell flytteffekt
Även Ekonomistyrningsverket (ESV) är inne på samma linje:
"Sannolikt kommer förslaget medföra att en större andel av bostadssäljarna väljer att skjuta upp kapitalvinsten och därmed utnyttja den räntefria skattekrediten. Det kommer i sin tur leda till att skatteintäkterna från kapitalvinsterna minskar under relativt lång tid", skriver ESV i sitt remissvar.
Slopandet av uppskovsräntan är tänkt att öka flyttströmmarna på bostadsmarknaden. Men så väl remissinstanserna som Åsa Hansson är tveksam.
– Det blir nog en marginell effekt, säger hon och tillägger att det finns betydligt mer effektiva skatteåtgärder för att nå den effekten.
