Den långsiktiga planeringen för den så kallade transportinfrastrukturen – som vägar och järnvägar – görs i tolvårssjok. Nu börjar planeringen för åren 2026–2037 och i det första steget får Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram ett omfattande underlag för inriktningen.

Som regeringen tidigare aviserat har man strukit alla satsningar på nya höghastighetsbanor. I stället vill regeringen rusta upp det som redan finns och pekar ut tre områden för Trafikverket att fokusera på.

Större kostnadskontroll

Dels vill man se en större kostnadskontroll, med tidigare kostnadskalkyler. Dels vill man se över finansieringen och om det finns mer att hämta i form av utökade banavgifter, trängselskatt och så kallad medfinansiering och alternativ finansiering – alltså pengar från exempelvis näringslivet eller EU-projekt.

– Bedömningen ska innehålla en analys av konsekvenser för biljett- och transportpriser, efterfrågan på resor samt den samhällsekonomiska effektiviteten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till TT.

Dessutom ska, till skillnad från tidigare underlag, alla trafikslag räknas in i planeringen. Det innebär att även sjö- och luftfarten ska beaktas, tillsammans med vägar och järnvägar.

Ta bussen till flyget

– När omställningen går så fort i alla trafikslag är det viktigt att se hur de olika trafikslagen kan komplettera varandra, säger Carlson och nämner ett exempel:

– Det kan vara åtgärder som innebär att man tar bussen eller tåget till en flygplats och reser med flyget. I ett avlångt land som Sverige kan det vara det bästa sättet att resa på.

Att uppdraget har utvidgats från två till fyra trafikslag innebär inte nödvändigtvis att det blir mindre pengar som läggs på de olika delarna, säger han.

– Nivåerna är inte beslutade än.

Det övergripande målet med planeringen är att "underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt och främja Sveriges konkurrenskraft", enligt regeringens uppdrag.