Bland annat görs en stor del av EU:s direktersättningar till jordbruket om till miljöersättningar för att få ett grönare, mer hållbart jordbruk, enligt den överenskommelse som EU-länderna och EU-parlamentet kom fram till på midsommarafton.
Minst 20 procent av direktstödet till jordbrukarna ska läggas på miljövänliga insatser under 2023–2024, och sedan öka till minst 25 procent mellan 2025 och 2027. Andra delar rör omfördelningar av ersättningar från större till mindre jordbruksföretag.
"Dramatisk förändring"
– Det är en dramatisk förändring av EU:s jordbrukspolitik. Den har stort fokus på miljö- och klimatåtgärder, men för att lantbrukarna ska kunna genomföra det krävs lönsamhet i grund och botten. Riktig hållbarhet måste vila på miljö, klimat, hållbar ekonomisk och social situation, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.
LRF befarar att de omprioriteringar som görs kommer att försämra ekonomin för en del lantbrukare, och organisationen är kritisk till omfördelningen av pengar från stora till små företag.
– Det kommer att bli kontraproduktivt inom stora områden i Europa, det blir ytterligare ett incitament till att inte bruka jord. De som ser ut att drabbas hårdast är de större, effektivare företagen, och till viss del animalieproducenter, säger Borgström.
"Måste kompensera"
På måndag samlas EU:s jordbruksministrar för att fatta en definitiv överenskommelse. Förhandlingarna har fram till nu varit långa och intensiva, och när den politiska delen är klar återstår detaljregler och genomförandet i Sverige.
– Tidsplanen är pressad. Att vi är mitt i en regeringskris gör inte det hela mindre komplicerat, säger Palle Borgström.
LRF bedömer också att EU:s nuvarande jordbruksbudget inte räcker för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin.
– Om inte Sverige kompenserar neddragningarna med egna medel kommer vi inte kunna leva upp till målsättningarna.