För första gången sedan pandemin slog till kommer ledarna för världens största ekonomier att mötas fysiskt. Helgen i Rom kommer att fokusera på frågor som rör hälsa, ekonomisk återhämtning – och klimatet. Så snart G20-mötet är slut inleds klimattoppmötet och världsledarna reser vidare till Glasgow i Storbritannien.
G20-gruppen står för 75 procent av den globala handeln, 60 procent av befolkningen och över 80 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Värdlandet Italien, som också är med och anordnar klimatmötet COP26, hoppas att G20-ledarna ska enas om 2050 som gemensam deadline för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser samt diskutera ett åtagande att minska metanutsläppen, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Dålig tajming
Den pågående energikrisen har dock seglat upp som ett synnerligen dåligt tajmat orosmoln inför de båda mötena – eftersom den bland annat har lett till ökad aptit på kol, bland annat i Kina där produktionen nu går på högvarv inför vintern.
– Den globala energikrisen har gett förespråkare av fossila bränslen en ny chans att så tvivel kring omställningen till förnybart, säger Gunilla Reischl, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet på ett seminarium.
FN vill också att tjugogruppen ser till att löftet om att världens rika länder ska ge 100 miljarder dollar per år i klimatstöd till mindre utvecklade länder uppfylls. I nuläget ser inte det ut att hända förrän 2023.
Flera av ledarna avstår dock från att resa till Rom och Glasgow. Att den högsta representanten för världens största utsläppare och den andra största ekonomin stannar hemma har fått vissa att ifrågasätta vad som faktiskt kan åstadkommas vid mötena. Xi Jinping har inte lämnat Kina sedan början av 2020. Rysslands president Vladimir Putin och Mexikos dito Andrés Manuel López Obrador dyker inte heller upp. Japans premiärminister Fumio Kishida missar G20 men kommer eventuellt till COP26.
Men klockan tickar, framhöll FN:s generalsekreterare António Guterres tidigare i veckan vid en presentation av en rapport som belyser gapet mellan vad forskare säger krävs och vad länder faktiskt gör för att minska mängden växthusgaser i atmosfären.
Missar målet
De nya klimatåtaganden som omkring 120 länder hade offentliggjort i slutet av september kan – om de implementeras fullt ut – resultera i en minskning av de globala utsläppen på 7,5 procent till 2030, enligt rapporten från FN:s miljöprogram UNEP. Det räcker dock inte för att nå temperaturmålen i Parisavtalet.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid måste utsläppen minska med 55 procent och med 30 procent för att hålla uppvärmningen under 2 grader, enligt UNEP.
Rapporten konstaterar att det är uppmuntrande att tiotals länder har lovat nettonollutsläpp till 2050 – men att många av klimatplanerna är vagt formulerade och inte beskriver vilka åtgärder som skulle göra att länderna faktiskt når målet.
Stort fokus ligger på G20. Slutsatsen är att gruppen som helhet inte befinner sig på banan för att nå sina klimatåtaganden, varken de som gjordes i samband med att Parisavtalet slöts 2015 eller de som vissa länder har lämnat in inför COP26.
Sätter press
António Guterres befinner sig i Rom för att försöka sätta press på de stora ekonomierna att höja sina ambitioner.
– Om det inte sker någon betydelsefull minskning av utsläppen under det kommande årtiondet kommer vi för alltid att ha förlorat möjligheten att nå 1,5 grader, säger han.
Alla länder måste minska utsläppen – men Guterres pekar också på principen om att länder ska göra det de kan utifrån sina egna förutsättningar.
– Det innebär att utvecklade länder måste ta täten men utsläppsnivåerna från tillväxtekonomier är sådana att de också behöver göra sitt allra bästa.
