Hur ska vi konsumera i framtiden så att klimatmålen uppnås? Riksdagens parlamentariska miljömålsberedning har bett Mistra Sustainable Consumption om hjälp, och 13 forskare från Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och IVL Miljöinstitutet har samarbetat för att svara.

– Slutsatsen är att vi både behöver storsatsa på ny klimatsmart teknik och ändra beteendet när det gäller den mest klimatbelastande konsumtionen för att nå riktigt låga utsläpp, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers inom hållbar konsumtion, och projektledare för rapporten.

Rapporten som forskarna har tagit fram bygger på tidigare forskning om konsumtion och klimat som sammanställts.

Forskarna målar upp scenarier med olika grad av teknikutveckling och beteendeförändringar.

Enbart teknikutveckling

Om vi bara litar till teknikutvecklingen, och helt slopar fossildrivna fordon, gör fossilfritt stål och koldioxidfri cement, så hamnar utsläppsnotan högt.

– Då landar vi i utsläppsnivåer över den globalt genomsnittliga nivån som är i linje med målen i Parisavtalet. En viktig slutsats är att dagens ensidiga fokus på teknik i klimatpolitiken riskerar att inte minska utsläppen i tillräckligt hög grad. Men tillsammans med beteendeförändringar blir bilden en annan.

Det krävs att vi också ändrar vår konsumtion och vårt beteende, konstaterar han.

Frågan är bara hur mycket. Forskarna har räknat på två alternativ, ett med teknikutveckling och rätt måttliga beteendeförändringar, och ett med teknikutveckling och rejäla beteendeförändringar.

– Jokern i leken är de negativa utsläppen. De har vi inte vägt in här. Om det fungerar så behöver vi inte göra lika mycket.

De årliga utsläppen i Sverige motsvarar fem ton koldioxid per person. Räknas vår totala konsumtion, alltså även utsläpp utanför Sverige, handlar det om nästan dubbelt så mycket, nio ton per år, förklarar han. På sikt krävs en minskning till noll, men för att nå Parisavtalet handlar det enligt de flesta forskningsstudier om mellan 0,5 och 2,5 ton per person till 2050.

– Det är det globala snittet. Men ska vi bara ned till det, eller lägre? Många tycker att Sverige är ett rikt land med bra teknologi som kan göra mer.

Teknik- och beteendeförändringar

I scenariot med teknikutveckling och mer måttliga beteendeförändringar så räknar forskarna med att vi fortsätter att öka utrikesflygandet, 2050 kommer det att vara på samma nivå som 2019. Vi äter bara hälften så mycket nötkött, och samma mängder gris- och kycklingkött. Självkörande bilar införs, och färre kommer då att själv äga en bil. Dessutom byggs bara hälften så mycket nya bostäder, i stället byggs lokaler om till bostäder.

– Vi hamnar på nivåer som innebär en större chans att nå utsläpp i linje med Parisavtalet.

Omfattande teknik- och beteendeförändringar

Men för att säkert hamna under nivån för Parisavtalet krävs mer. En kraftfull teknisk utveckling, med helt stopp för fossila bränslen, minskning av flygandet, rejält minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter. Dessutom minskat byggande av bostäder och vägar.

– Den stora förändringen är att utrikesflyget minskar med hälften, framförallt interkontinentala flygningar, som till Thailand och USA. Tågresorna ökar, och så förändras kosten.

Utsläppen kan då komma ned till 1 ton per person och år, om resten av världen också genomför en klimatomställningar.

– Scenariot med omfattande beteendeförändringar är ett teoretiskt tankeexperiment, som syftar till att visa hur lågt vi kan nå med hjälp av både teknik- och beteendeförändringar och ändå leva ett modernt liv, säger Jörgen Larsson.