Stormen Hans sargade Åre. I Arvika steg vattnet tre meter över det normala i Sveriges värsta översvämning i modern tid. De ligger i två av de tio områden där det enligt MSB finns särskilt stor risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar.

Extrema väderhändelser, som mer intensiva skyfall, väntas bli vanligare i Sverige i klimatförändringens spår. Tusentals hus har redan skadats. Bara i Gävle har försäkringsbolag betalat långt över en miljard kronor till hushåll efter skyfallet 2021.

Blir dyrare

Att den ökade risken för naturskador kommer att leda till dyrare försäkring för villor och fritidshus tycks branschen överens om. Premierna har redan ökat och värre lär det bli, enligt Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– De senaste tio åren har premierna höjts mer än inflationen och det kommer nog att öka ännu mer. Framförallt kommer nog spridningen i premierna att öka. Det kan bli dyrare beroende på var man bor, som i ett översvämningsdrabbat område.

Enligt Staffan Moberg, klimatexpert på branschorganisationen Svensk försäkring, innebär klimatförändringens effekter "i dagsläget endast smärre höjningar, såvida inte fastigheten utsatts flera gånger för likartade skador".

Vissa bolag i världen har slutat erbjuda försäkring i områden som exempelvis är hårt drabbade av översvämningar eller stormar. Eller så är premien så hög att den skrämmer bort kunder som innebär för stor risk för att det ska bli en lönsam affär.

Kan bli nej

Redan om något år tror Moberg att vissa bolag kan säga nej till att försäkra enskilda objekt i Sverige.

– Då finns säkert något annat bolag som är berett att ta vid i några år, säger han.

– I andra länder förekommer att försäkring inte kan erhållas för vissa utsatta områden. Vi kommer att komma dit, men när är svårt att uppskatta.

En ventil för försäkringsbolag är att de kan hävda att en skada inte längre är "plötslig och oförutsedd" när översvämningar blir mer frekventa, enligt Moberg.

– Jag menar att det utgör grund för att neka försäkring för en enskild konsument. Vi kan inte försäkra sådant vi vet ska inträffa.

Sverige är fortfarande långt ifrån att bolag kan säga nej till att försäkra hus i riskområden, menar Stark:

– Men det går snabbt åt det hållet. Det är förfärande.

Fråga för banker

Klimateffekter är också något som bankerna i högre grad måste förhålla sig till.

En förutsättning för att banker ska låna ut pengar till en bostad är att byggnaden är försäkrad. Går det inte att försäkra byggnaden kan värdet sjunka kraftigt, enligt Robert Boije, chefsekonom på statliga SBAB.

– Det går inte att få ett bostadslån för en bostad som inte går att försäkra. Rör sig försäkringsbolagen åt det hållet ställs frågan på sin spets för bankerna, säger han.

Handelsbanken bygger kompetens internt kring hur man ska mäta fysisk klimatrisk. I dag är det inget som enskilt gör att man inte får ett bolån, enligt klimatstrategen Alexander C. Hedvall.

– Vi vet för lite om den faktiska sårbarheten i individuella fall. Men det ligger i farans riktning att vi hamnar där om inte samhället i stort gemensamt hanterar omställningen och anpassningen till ett extremare klimat på ett smart sätt, säger han.

– Jag tror ingen vill ha en situation där det blir svårare att få bostadslån på grund av ej hanterade fysiska klimatrisker. Det skulle inte att vara unikt för Handelsbanken, alla banker vill minimera sina risker.

Bostadslån löper på decennier medan försäkringar tecknas ett år i taget. Bankerna riskerar alltså att sitta fast i dåliga lån om försäkringsbolag plötsligt drar sig ur.

– Bankerna kräver en fullvärdesförsäkring för ett bolån. Den har tagit sikte på att huset ska gå att bygga upp efter en brand, inte vad som händer om det blir totalförstört i en översvämning, säger Boije.

– För befintliga lån är en juridiskt knepig fråga vad som ska hända om en bostad inte längre går att försäkra eller premien blir så hög att den påverkar värdet på bostaden negativt. Mig veterligen finns ännu inget givet svar. I teorin skulle man kunna tänka sig att risken i stället återspeglas i högre bolåneräntor.

Utbildar anställda

Swedbank, SEB och Nordea vill inte intervjuas utan lämnar skriftliga kommentarer.

"Om försäkringsbolag i framtiden inte försäkrar vissa fastigheter för klimatrelaterade risker kan det leda till att pantsättning av dessa försvåras", konstaterar Nordea. SEB har inga planer på att "implementera ytterligare restriktioner, utöver kravet på hemförsäkring, för vanliga bostadslån i relation till extremväder" medan Swedbank skriver att man utbildar anställda om fysiska klimatrisker.

Forskning pekar, enligt Boije, på att publicering av kartor över riskområden, och faktiska översvämningar, kan leda till sänkta bostadspriser – även om priseffekten tycks klinga av efter något år. Det ligger i köparnas och bankernas intresse att öka kunskapen om hur husens värde kan påverkas av klimateffekter, menar han.

– Man måste bli mer medveten om riskerna när man köper en bostad, annars riskerar det att bli en dålig investering.

Fysiska klimatrisker är inget Handelsbanken normalt tittar på i värderingen av fastigheter i samband med bolån i dag.

– Men det är något vi sannolikt kommer att integrera i bolåneprocessen framöver. Det stora problemet är att klimatriskerna och de kostnader det kan medföra inte är synliggjorda för varken ägare eller potentiella husköpare, säger Alexander C. Hedvall