Höstmörkret är kompakt för lantbrukarna. I alla fall enligt den senaste upplagan av lantbruksbarometern från redovisningsföretaget Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Lönsamhetsindex ligger enligt barometern på minus 15, betydligt sämre än de minus 3 som lantbrukarna angav i mätningen förra hösten. Lägst framtidstro återfinns hos mjölkproducenterna.

Pessimismen baseras på flera orsaker, enligt Per Skargren, segmentschef vid Ludvig & Co, och nämner bland annat de kraftigt stigande energipriserna.

– Energi är en viktig del, både i form av diesel för att driva traktorer och annan utrustning. Sedan (krävs) energi för uppvärmning och att driva pumpar och fläktar. Det som också slår väldigt hårt är de höga spannmålspriserna, vilket gör att det blir väldigt tufft och lönsamheten kläms åt, säger han till TT.

Ytterligare utmaning

För växtodlare finns också ytterligare en utmaning i form av stigande kostnader för konstgödsel.

– Det är extremt dyrt nu att producera när energipriserna är väldigt höga, då det krävs väldigt mycket energi.

Allt detta pressar lönsamheten och 56 procent av de tillfrågade lantbrukarna gör bedömningen att lönsamheten "är ganska dålig eller mycket dålig", en försämring med sex procentenheter jämfört med i våras.

Samtidigt har skuldsättningen inom svenskt lantbruk ökat med cirka 18 miljarder kronor sedan 2019.

Ytterligare en utmaning för lantbrukarna är minskat förtroende hos konsumenterna. I undersökningen upplever drygt hälften (58 procent) att de har förtroende, en minskning med sju procentenheter sedan hösten 2020.

– Det har varit mycket diskussioner i miljödebatten kring transporterna, liksom hur matproduktion och djur påverkar miljön. Där har man fått stå emot en hel del negativa argument som lantbrukare upplever som utmanande, säger Per Skargren.