Mer importkyckling – hushåll nobbar svenskt

Svenskarna äter allt mer kyckling – men väljer billig importerad istället för svensk. Dessutom fortsätter WWF att avråda konsumenter från att köpa svensk kyckling.

En grillad kyckling – från Sverige eller utlandet? Arkivbild.

En grillad kyckling – från Sverige eller utlandet? Arkivbild.

Foto: BERTIL ERICSON/TT

Livsmedel2022-10-21 05:15

Konsumtionen av kyckling ökade under första halvåret med 5,4 procent jämfört med samma period föregående år, enligt siffror från Jordbruksverket.

Men det är det utländska kycklingköttet allt fler väljer. Importen av kycklingkött ökade med nästan 16 procent – medan det svenska marknadsandelen minskade med 5,5 procent.

– Det är oerhört tråkigt och trist att se siffror på att man inte väljer det svenska, utan en lågpriskyckling från annat land som inte uppfyller de svenska kraven, säger kycklinguppfödare Jenny Andersson som även är ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel.

Även Jenny Anderssons egna produktion har påverkats av en minskad efterfrågan. Det kan vara svårt för konsumenter att se helhetsperspektivet, säger hon.

– Det är en sak att det är lågpriskyckling, men för mig handlar det också om en självförsörjningsgrad. Vill vi ha en livskraftig landsbygd och ska svenskar ha bra mat att köpa?

Rött ljus i Köttguiden

Bra och bra – om man frågar Världsnaturfonden (WWF) så avråds konsumenter från att köpa svensk kyckling. Den har fått rött ljus i organisationens köttguide, och konsumenterna uppmanas "undvika eller ställa högre krav på varan".

Det gäller dock inte kyckling som är kravmärkt, ekologisk eller märkt som "Svenskt sigill klimatcertifierad".

– Vi tycker att det finns ett problem med att branschen använder snabbväxande raser, där det finns risk för benskador och smärta, säger Världsnaturfondens seniora matexpert Anna Richert och tillägger:

– Svensk kyckling presterar bättre i Köttguiden jämfört med importerad kyckling men klarar inte som det ser ut nu gränsen för gult ljus.

Richert förordar ett vegetarisk val framför kycklingkött, och för den som ändå vill äta kyckling finns kravcertifierad kyckling som får gå utomhus.

– Det här är ett köttslag som man bör vara försiktig med helt enkelt. Import är en risk, och billig import är billig av en anledning.

Ny undersökning om klimatavtryck

Priset är nog så viktigt för den svenska konsumenten i kristider, då pengarna ska räcka till både hyra, mat och elräkningar.

Svensk Fågel hoppas att fler ändå ska välja svenskt, och man tror att WWF:s rekommendation rörande den svenska kycklingen kan komma att förändras inom kort. I alla fall om man får tro Jenny Andersson på Svensk Fågel.

– Vi har en ny undersökning som visar att vi minskat våra klimatavtryck med 20 procent – den hade inte WWF. De baserade sin undersökning på gamla siffror.

TT: Vad händer nu?

– Vi förväntar oss mycket av den nya landsbygdsministern. Och vi har en vädjan till handeln, grossister och restauranger att välja kyckling från svenska familjegårdar.

Fakta: Fågelproduktion i Sverige och världen

År 2021 producerades 182 600 ton matfågel (kyckling, kalkon och anka) i Sverige.

Totalkonsumtionen av matfågel i EU 2020 var 26,8 kg per capita. Motsvarande siffra för Sverige var 21,8 kg per capita.

Slakten av matfågel (uttryckt i vikt) är störst i Polen, följt av Tyskland och sedan Frankrike.

Importen av matfågel till EU har främst varit koncentrerad till Brasilien, Thailand och Ukraina.

Under pandemiåret 2020 minskade import av matfågel. Troligtvis handlar det om att restaurangnäringen tappade gäster, uppger Jordbruksverket i sin rapport.

Under pandemin föll priserna på animalieprodukter samtidigt som överskottet växte.

En importökning skedde under 2021 – till nivåerna före pandemin. Under första halvåret 2022 fortsätter importen av kycklingkött att öka ytterligare.

Enligt OECD:s prognos kommer produktionen av matfågel i världen öka från 130 629 till 153 479 tusen ton mellan 2018–2020 till 2030, vilket är en ökning på 17 procent.

Den största ökningen sker i Asien.

Källa: Marknadsrapport Matfågel (Jordbruksverket)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!