Konsumtionen av kyckling ökade under första halvåret med 5,4 procent jämfört med samma period föregående år, enligt siffror från Jordbruksverket.

Men det är det utländska kycklingköttet allt fler väljer. Importen av kycklingkött ökade med nästan 16 procent – medan det svenska marknadsandelen minskade med 5,5 procent.

– Det är oerhört tråkigt och trist att se siffror på att man inte väljer det svenska, utan en lågpriskyckling från annat land som inte uppfyller de svenska kraven, säger kycklinguppfödare Jenny Andersson som även är ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel.

Även Jenny Anderssons egna produktion har påverkats av en minskad efterfrågan. Det kan vara svårt för konsumenter att se helhetsperspektivet, säger hon.

– Det är en sak att det är lågpriskyckling, men för mig handlar det också om en självförsörjningsgrad. Vill vi ha en livskraftig landsbygd och ska svenskar ha bra mat att köpa?

Rött ljus i Köttguiden

Bra och bra – om man frågar Världsnaturfonden (WWF) så avråds konsumenter från att köpa svensk kyckling. Den har fått rött ljus i organisationens köttguide, och konsumenterna uppmanas "undvika eller ställa högre krav på varan".

Det gäller dock inte kyckling som är kravmärkt, ekologisk eller märkt som "Svenskt sigill klimatcertifierad".

– Vi tycker att det finns ett problem med att branschen använder snabbväxande raser, där det finns risk för benskador och smärta, säger Världsnaturfondens seniora matexpert Anna Richert och tillägger:

– Svensk kyckling presterar bättre i Köttguiden jämfört med importerad kyckling men klarar inte som det ser ut nu gränsen för gult ljus.

Richert förordar ett vegetarisk val framför kycklingkött, och för den som ändå vill äta kyckling finns kravcertifierad kyckling som får gå utomhus.

– Det här är ett köttslag som man bör vara försiktig med helt enkelt. Import är en risk, och billig import är billig av en anledning.

Ny undersökning om klimatavtryck

Priset är nog så viktigt för den svenska konsumenten i kristider, då pengarna ska räcka till både hyra, mat och elräkningar.

Svensk Fågel hoppas att fler ändå ska välja svenskt, och man tror att WWF:s rekommendation rörande den svenska kycklingen kan komma att förändras inom kort. I alla fall om man får tro Jenny Andersson på Svensk Fågel.

– Vi har en ny undersökning som visar att vi minskat våra klimatavtryck med 20 procent – den hade inte WWF. De baserade sin undersökning på gamla siffror.

TT: Vad händer nu?

– Vi förväntar oss mycket av den nya landsbygdsministern. Och vi har en vädjan till handeln, grossister och restauranger att välja kyckling från svenska familjegårdar.