Över 35 000 barn sökte asyl i Sverige i samband med flyktingkrisen 2015.

Av dem fick drygt 20 000 uppehållstillstånd och de allra flesta bor i dag kvar i landet, visar en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB).

– Nästan alla är kvar, runt 98–99 procent, säger Karin Lundström, demograf på myndigheten.

Cirka 13 000 av dem fick uppehållstillstånd som ensamkommande och övriga drygt 7 000 enligt gymnasielagen, de allra flesta pojkar från Afghanistan.

SCB har bland annat tittat på sysselsättning och utbildning hos dem som är födda 1999, det vanligaste födelseåret bland de ensamkommande som kom 2015.

Få läser vidare

Drygt hälften av dem har en gymnasieutbildning som högsta utbildning. I gruppen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen har tre av fyra en gymnasial utbildning. Totalt sett har få i de båda grupperna påbörjat en eftergymnasial utbildning.

– Det rör sig om runt fem procent, säger Karin Lundström.

Enligt SCB har i dag åtta av tio män jobb och av dem som omfattas av gymnasielagen är 85 procent sysselsatta, enligt siffror från 2022.

– Att skaffa sig ett jobb har varit en förutsättning för att få stanna kvar i Sverige och det har man i många fall gjort ser vi, säger Karin Lundström.

Många som sökte sig till Sverige 2015 arbetar inom restaurang, handel och bygg. Vanligast av allt är vård och omsorg. Tre av fyra av de ensamkommande kvinnorna arbetar inom vården. Bland männen i samma grupp rör det sig om 38 procent.

Många inom vården

För dem som omfattas av gymnasielagen arbetar 34 procent inom vård och omsorg.

Andelen som arbetar inom vården är relativt stor om man exempelvis jämför med personer födda i Sverige. För män födda här rör det sig om fem procent.

– Just inom vård och omsorg finns flera bristyrken, så det kan vara ett sätt att snabbt få ett jobb, säger Karin Lundström.

Rättad: Korrigerar formulering kring antalet uppehållstillstånd.