En hel värld följer rösträkningen där Demokraternas Joe Biden gått från uträknad till vad många tror inräknad som USA:s näste president.
Ur ett internationellt handelsperspektiv finns nu tydliga förhoppningar om ett förändrat synsätt där man går från Trumps protektionistiska syn med hot om handelstullar till hopp om samarbete.
– Biden har varit tydlig med att man vill återupprätta goda relationer med traditionella allierade och där är det väldigt mycket EU som det handlar om, säger Kopelman.
– Hans utrikespolitik kommer vara mera pragmatisk och inte nyckfull som Trumps, det gäller även handelspolitiken även om han i grunden har liknande budskap med "USA först" även om det är primärt mot Kina, säger Johanna Högfeldt, seniorekonom vid Handelsbanken.
Bilindustrin kan påverkas
För svensk del skulle det exempelvis kunna påverka bilindustrin där Trump velat skydda den inhemska fordonsindustrin med handelstullar gentemot EU.
– Det påverkar egentligen direkt Sverige för vi är underleverantörer till bilindustrin och Sveriges ekonomi är beroende av utrikeshandeln och därför påverkad av frihandeln. Där är Biden ett mycket bättre kort för svensk politik, säger Johanna Högfeldt.
Ytterligare ett område där de båda kandidaterna skiljer sig väsentligt åt är inom miljöområdet. Medan Trump lutat sig mot egen produktion inom olje- och gasindustrin har Biden gått till val på satsningar på förnybar energi och grön omställning, något som i teorin skulle kunna påverka svenska företag inom den sektorn.
– Det skulle kunna gynna den svenska industrin som är ganska långt gången när det gäller miljövänliga teknologiska lösningar, säger Johanna Högfeldt.
Där finns dock en tydlig utmaning för såväl Biden som Demokraterna.
Deras förhoppningar inför valet var inte bara en seger för presidentvalet utan även majoritet i båda kamrarna, det vill säga såväl representanthuset som senaten. Det förstnämnda har setts som en högst sannolikt hela tiden, det sistnämnda numera en utopi ur demokraternas perspektiv.
Inte lika självklar
Detta gör att Bidens möjligheter att driva igenom sin politik inte blir lika självklar. Här kan till exempel satsningar kring klimatarbete liksom utökad hälsosektor stöta på patrull.
– Allt handlar i slutändan om hur Biden ska finansiera satsningarna och han kommer inte ha samma möjligheter till skattehöjningar. Republikanerna är också ytterst ovilliga till att öka skuldsättningen, säger Johanna Högfeldt.
Detta gör att när Biden eventuellt kliver in i Vita huset kan han hamna i ett liknande scenario som hans tidigare företrädare Barack Obama gjorde med som resultat en betydligt blygsammare agenda, något som i slutändan får betydelse även utanför USA:s gränser.
Detta i alla fall de två närmaste åren innan det på nytt är val till senaten och ett flertal i nuläget republikanska platser står på spel.
Allra närmast i tiden handlar det dock om att komma överens och sjösätta det stimulanspaket som ska få fart på USA:s ekonomi i spåren av coronapandemin. Såväl Elisabeth Kopelman som Johanna Högfeldt betonar att det nu finns en samsyn hos båda partierna att få till stånd en sådan lösning inom en snar framtid.
– Sedan kommer det inte bli lika mycket pengar som om Biden fick bestämma hela showen, säger Kopelman.