Vintermörker och slask. En charterresa till Kanarieöarna eller annat soldrÀnkt stÀlle har lÀnge varit drömmen för mÄnga svenskar sÄ hÀr Ärs. FrÄgan Àr om det Àr pÄ vÀg att Àndras.
Under 2022 flög totalt 25,3 miljoner passagerare till och frÄn de svenska flygplatserna, enligt statistik frÄn Transportstyrelsen. Det Àr betydligt fler Àn under covid-Ären, men samtidigt bara 67 procent av nivÄerna 2019, innan pandemin satte stopp för mÄngas resande.
FjolÄrets flygdipp kan till viss del bero pÄ att pandemin Ànnu pÄverkade vÄra resvanor. Men en rad andra faktorer spelar troligen in Àven, och det Àr svÄrt att veta vad som pÄverkar mest, enligt Simon Posluk, enhetschef pÄ Transportstyrelsen.
ââDet finns ett starkt samband mellan hushĂ„llens ekonomi och resandet, men intressant nog sĂ„g vi redan 2018 en avmattning av efterfrĂ„gan, sĂ€rskilt pĂ„ inrikes flygresor. SĂ„ det handlar inte bara om en effekt av krig och pandemi och annat elĂ€nde, utan det kan Ă€ven bero pĂ„ förĂ€ndrat beteende dĂ€r bĂ„de digitala vanor och klimatskĂ€l kan spela in, sĂ€ger Simon Posluk.
Oavsett orsak tycks siffrorna vara del av ett trendbrott. LĂ€nge pekade vĂ„rt flygande stadigt uppĂ„t: Ă ren 1990â2017 ökade svenskarnas flygande med dryga 3 procent per Ă„r, mĂ€tt som antal flygkilometer.
"Markant minskning"
Inrikesflygandet lĂ„g dock pĂ„ samma nivĂ„ fram till 2017, det var utrikesflyget som vĂ€xte. Men 2017 hĂ€nde nĂ„got. Ă r 2017-2019 minskade svenskarnas flygande till andra lĂ€nder med mellan 5 och 10 procent â en âmarkant minskningâ, enligt en rapport gjord av bland andra Jörgen Larsson, forskare inriktad pĂ„ flyg och hĂ„llbar konsumtion vid Chalmers tekniska högskola.
Viljan att semestra mer klimatvÀnligt tros vara en viktig orsak, enligt rapporten, som pekar pÄ att debatten om flygskam drog i gÄng 2016 och satte ljuset pÄ flygets klimatpÄverkan.
Ăven om debatten falnat tror Jörgen Larsson fortfarande att hĂ€nsyn till klimatet bidrar till flygets minskade popularitet. Han hĂ€nvisar bland annat till NaturvĂ„rdsverkets Ă„terkommande undersökning pĂ„ omrĂ„det. PĂ„ frĂ„gan âHar du gjort nĂ„got i ditt vardagsliv för att minska din klimatpĂ„verkan under de senaste tvĂ„ Ă„ren nĂ€r det gĂ€ller ditt val av semesterresor?â har andelen som svarat âjaâ ökat frĂ„n 37 procent 2015, till 62 procent 2021.
ââĂven om det alltid finns en diskrepans mellan vad folk sĂ€ger och vad folk gör, sĂ„ kan man anta att en stadig ökning över tid avseende vad man sĂ€ger ocksĂ„ har en pĂ„verkan pĂ„ beteendet, sĂ€ger Jörgen Larsson.
FĂ€rre jobbresor
NÀr det gÀller tjÀnsteresor Àr det desto tydligare att nya digitala mötesvanor bidragit till att fÀrre tagit flyget, framhÄller han.
ââMĂ„nga organisationer har resepolicies som begrĂ€nsar flygandet, bĂ„de av klimatskĂ€l och för att videomöten blir billigare. MĂ„nga tror att tjĂ€nsteresandet aldrig kommer tillbaka till samma nivĂ„er.
Det Ă€r ocksĂ„ vad Transportstyrelsens prognos för 2022â2028 pekar pĂ„: TjĂ€nsteresorna med flyg ser inte ut att nĂ„ pre-pandemiska nivĂ„er igen.
Totalt sett under 2023 spÄs vi visserligen flyga mer Àn i fjol, men uppsvinget efter pandemin ser ut att mattas av. FrÀmst till följd av omvÀrldsoro och lÄgkonjunktur, enligt Transportstyrelsen.
Men, pĂ„ sikt vĂ€ntas svenskarna flyga mer utomlands igen enligt myndighetens prognos, och 2028 kan vi vara tillbaka pĂ„ samma nivĂ„er som innan pandemin. DĂ€remot verkar vi inte fĂ„ tillbaka samma sug efter att ta flyget inom landets grĂ€nser som innan pandemin â 2028 vĂ€ntas en av fyra passagerare skippa inrikesflyget jĂ€mfört med 2019.
"En normförÀndring"
Ăven om mĂ„nga faktorer spelar in, sĂ„ Ă€r det troligt att en delförklaring till det minskade flygandet handlar om en normförĂ€ndring. Det anser Maria Wolrath Söderberg, retorikforskare vid Södertorns högskola, som studerat varför vissa slutar att flyga. Hon tycker att den allmĂ€nna debatten ofta ger sken av att vi flyger âsom galningarâ efter pandemin, vilket ger en vilseledande bild att vi Ă€r oförmögna att stĂ€lla om:
ââMinskningen speglar en normförĂ€ndring som Ă€r mycket tydlig i samtal och sociala medier. Det Ă€r sĂ€rskilt intressant med tanke pĂ„ att vi möter fĂ„ andra exempel pĂ„ tydliga beteendeförĂ€ndringar för klimatets skull.
