Den supervarma torksommaren 2018 utlöste stora angrepp av granbarkborrarna som nu dödar våra granar. Men det är skogens sammansättning som skapar förutsättningar för granbarkborrarnas framfart. I Sverige är knappt 40 procent av träden i skogen granar.

Skogsägarna har varit mycket förtjusta i granarna eftersom de både växer snabbt och ger bra betalt, förklarar Peter Roberntz, skogsexpert på Världsnaturfonden, WWF.

Lönsamma granar

Så har skogsägarna själva dukat upp för angreppen genom att välja snabbväxande, lönsamma granar, i stället för mer långsam tall eller snårig lövskog?

– Problemet är att skogsbruket har skapat ett sårbart skogslandskap, som gör skogen känslig för angrepp, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Peter Roberntz är inne på samma linje. Stora, ensidiga granplanteringar är lite som öppet mål för angrepp. Dessutom har gran planterats på för torra och magra platser där granarna inte mår särskilt bra. Älg och annat vilt är inte lika förtjusta i granplantorna som i tall, det har också gjort att granen blivit populär.

Fast så enkelt att det är varje enskild skogsägares fel är det inte. De har fått råd från olika håll. Tidigare stod både ensidiga granskogar, utdikning och kalhuggning högt i kurs för att mata skogsindustrin med råvara.

Nu går trenden mot mer blandad skog och mindre avverkningsområden, framför allt har mindre skogsägare blivit intresserade av mer varierat skogsbruk utan stora kalhyggen.

Biologiskt utarmade

– Vi behöver anpassa produktionen i skogen. Vi har aldrig haft så mycket skog i Sverige som nu i modern tid, men många av dessa skogar vi har är biologiskt utarmade. Vi behöver en mer varierad skog, säger Peter Roberntz.

Olof Johansson, skogspolitisk chef på statliga skogsbolaget Sveaskog tror att granarna kan bli mer sällsynta framöver.

– Det kan bli så att användningen av gran i våra skogar begränsas av de tilltagande skogsskadorna, säger han.

Han tycker att avvägningen mellan skogens olika värden bör bli en fråga som politiker ska bry sig om mer. Å ena sidan behöver skogen öka produktionen för att tillgodose behoven för att nå klimatmålen och annat, å andra sidan måste den vara en plats för både djur, växter och människor. Det är inte alltid dessa intressen går ihop.

Dessutom, ledtiderna i skogen är så långa. En gran kan växa färdigt på mellan 60 och 70 år, medan en tall kan ta över hundra år på sig.

– Det är en komplex diskussion. Vi har den skog vi har. Men prioriteringen är viktig. Hur ska vi prioritera klimatomställningen, behovet av regional utveckling och naturskydd? Alla är viktiga, men då måste vi hitta den bästa kombinationen, säger Olof Johansson.