Inom EU håller ett nytt system för klassning av olika verksamheters miljöpåverkan på att tas fram. På EU-språk kallas det för grön taxonomi.
Det är ett verktyg för att guida och styra investerares pengar till mer klimat- och miljövänliga verksamheter.
– Grundsyftet är både viktigt och bra, det här är ett regelverk för gröna investeringar. Rätt utformat styr det mot bra investeringar, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna.
Carl Berglöf, samordnare för taxonomifrågor på Energiföretagen, tycker samma sak. Pengarna ska flöda i rätt riktning, och det här blir ett bra och kraftfullt verktyg för det.
– Det är mycket pengar som ska investeras, flera tusentals miljarder euro. I grunden är vi positiva, säger Carl Berglöf.
Verksamheter inom olika sektorer klassas enligt bestämda förutsättningar, och kriterierna är stenhårda. Bara en liten, liten bråkdel av alla verksamheter kommer att anses "klimatfina" nog. Men för de verksamheter som kvalar in väntas både guldregn och höjd status – investerare ska stå i kö för att få vara med på riktigt friskt gröna investeringar, är tanken.
– Definieras verksamheter som gröna styrs kapitalflödena dit, säger Magnus Berg.
Men nålsögat för klimatvänliga verksamheter är mycket litet.
För litet, tycker de båda, och det är här kruxet ligger för Sveriges del. Varken skogsbruk, vattenkraft eller biobränsle riskerar att anses klimat- och miljövänliga nog.
Politiskt hett
Frågan är så het att statsminister Stefan Löfven bara under den senaste veckan har tagit upp den skarpa svenska kritiken mot taxonomin i enskilda möten med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som ansvarar för grön omställning inom EU.
Vilka besked Löfven eventuellt har fått där och om kommissionen lyssnar är dock okänt.
Även energiminister Anders Ygeman (S) och hans kollegor i Slovenien, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien har gått ihop och skickat brev till EU-kommissionen om vilka projekt och energislag som ska klassas som hållbara och gröna.
Carl Berglöf förklarar att processen inom EU har tagit en olycklig vändning för Sveriges och energiföretagens del. Exempelvis för vattenkraften, där miljölagstiftningen skärps lite från sidan, tycker han. Det gör att hela Sverige kan påverkas.
Dels går investeringarna i en annan riktning än mot bolag som har vattenkraft, förklarar han. Dels påverkar det vattenkraftbolagens lånekostnader. Men effekterna kommer också synas utanför branschen, enligt Carl Berglöf.
– Även elanvändarnas klassning påverkas. Det är exempelvis pappersbruk och stålverk här i Sverige.
Vanliga elkunder kan också få känna på effekterna, enligt Carl Berglöf. Vattenkraften är tänkt att användas som en slags regulator när det är mulet eller vindstilla. Men nu kan det bli så att vattenkraft inte anses tillräckligt fin, och därmed blir mindre attraktiv att effektivisera och investera i
– Det kan påverka stabiliteten i elförsörjningen, säger han.
När det gäller biobränslet ser det ut som om EU-kommissionen kan klassa det som ett övergångsstadium, det vill säga inte helt klimatsmart. Inte heller svenskt skogsbruk verkar duga fullt ut, enligt Skogsindustrierna. Trots att trä till byggnader, energi, biobränsle och annat är ett sätt att fasa ut olja och klimatpåverkande cement.
– Om vi ska ställa om behöver vi använda mer skog. Men det ska användas smart, säger Magnus Berg.
Magnus Berg berättar att EU-kommissionen har uttryckt att bara helt nya företeelser, som inte finns i dagens skogsbruk, ska klassas som helt gröna. Fast vad det egentligen innebär har inte gått att reda ut, förklarar han.
Hur det blir med kärnkraft är inte färdigutrett ännu, det ska undersökas vidare till i sommar.
Konkurrenskraft hotas
Både Magnus Berg och Carl Berglöf är oroliga för att Sveriges stolta klimatkrona hamnar på sniskan, och att både konkurrenskraft och klimatomställning påverkas.
Svenskt Näringsliv har också uttryckt farhågor i den riktningen. Både vattenkraft och biobränsle behövs för att klara klimatomställningen, enligt Marcus Morfeldt, hållbarhetsexpert på Svenskt Näringsliv. Taxonomin riskerar även att utformas alltför snävt och därmed inte främja de tekniksprång som krävs för att exempelvis stålbranschen ska kunna nå fossilfrihet, förklarar han.
– Grundtanken med taxonomin är god, men det är avgörande att regelverket verkligen gynnar klimatnytta och inte heller hotar svensk konkurrenskraft. En kraftigt ökad elanvändning är avgörande för att vi ska lyckas ställa om, säger Marcus Morfeldt.
Ännu är det inte avgjort, både svenska politiker och branscherna hoppas på att EU ska lyssna. Redan om några veckor, i april, kommer avgörandet.
– Vi är nervösa, säger Carl Berglöf.
