I satsningen föreslås att bland annat att viltskadeersättningen för jordbrukare höjs och att rennäringen får ökat permanent stöd.

— Det är viktigt att man känner att det finns ett samlat grepp kring de här frågorna och att vi, utifrån faktiska förhållanden, skruvar i systemet för att säkra ekonomiska förutsättningar och trygghet i att vara näringsidkare inom lantbruk och rennäring, säger Jennie Nilsson.

Höjt ersättningstak

Att staten är med och bär ansvar och "tar kostnaden i frågan" tror ministern gör att näringsidkare är mer benägna att fortsätta med sin verksamhet och för andra att starta nytt inom området.

— Vi höjer ersättningstaket från 80 till 100 procent för ersättning för både förebyggande åtgärder för att skydda sina djur samt ersättning vid rovdjursskador. Där kommer staten nu att stå för hela kostnaden, säger Jennie Nilsson.

Till rennäringen föreslås ett ökat anslag på 15 miljoner kronor nästa år och därefter 12 miljoner kronor årligen permanent.

— Det här är också något som jag tycker är väldigt viktigt, inte minst att det blir en permanent ökning i ersättningen. Det gör vi för att personer i den här näringen ska kunna jobba mer skadeförebyggande mot rovdjur samt hantera effekter av klimatförändringar som påverkar rennäringen, säger Nilsson.

Bättre geografisk fördelning

Hon påpekar även att det på vissa håll finns en för hög koncentration av rovdjur och att förslaget ska göra att fördelningen av rovdjur blir bättre. Därför föreslås att miniminivåerna för antalet rovdjur inte längre räknas länsvis.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna i de norra länen har i en begäran till regeringen uttryckt att de länsvisa miniminivåerna är ett hinder för den regionala förvaltningen, vilket försvårar “uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen” om minskade koncentrationer och ökad spridning.

Jennie Nilsson ser framför sig att en nyordning skulle underlätta planeringen av framför allt licensjakten, som skulle kunna koncentreras till områden med många rovdjur.

Nu skickas regeringsförslagen ut på remiss.