Allt fler ska välja elektrifierade lösningar och antalet bensin- och dieselbilar ska minska ute i trafiken. För att finansiera en ökad klimatbonus måste någon betala och det blir den som nu tänker sig att köpa en bensin- eller dieseldriven bil som är nyare än tre år.

Detta görs genom att dagens gräns för att tvingas betala förhöjd fordonsskatt sänks från 90 gram koldioxid per kilometer till 75 gram.

– För de ytterligare 15 grammen tillkommer det 107 kronor vilket ger i runda slängar 1 600 kronor högre årlig skatt, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Kan bli köprusch

Detta gäller de första tre åren vilket innebär runt 4 800 kronor för ägaren till en ny bensinbil.

– När det gäller dieselbilar så har man en något högre malus-skatt. När man nu sänker den här gränsen så skulle jag säga att det omfattar en majoritet av de bilar som inte är elektrifierade, säger Carl-Erik Stjernvall.

Han bedömer att bilägare kommer att skynda sig att köpa sina nya bilar före den 1 juni nästa år när förändringen är tänkt att träda i kraft.

Branschorganisationen Bil Sweden ser både positiva och negativa delar med förslaget.

– Det är positivt att regeringen tillskjuter medel för de här klimatbonuspengarna när de tog slut i år. Det ökar förtroendet för att den som i år köpt en klimatbonusbil ska få de pengar som man är berättigad till, säger organisationens vice vd Jessica Alenius.

"Går för snabbt"

Däremot ser Alenius ett problem i förslaget i en nedtrappning för laddhybrider liksom minskningen av maxbonusen. Under 2021–22 kan man kvittera ut en maximal bonus på 70 000 kronor för elbilar, som sjunker till 50 000 kronor under 2023.

– Man trappar ned det för snabbt. Det finns risk för att vi tappar fart i omställningen. Branschen har räknat med att priset på en laddbar bil kommer att vara i paritet med en bil med förbränningsmotor runt 2025. Vi behöver stimulanser tills dess, sedan kan vi trappa ned.