Varför är kvinnor kraftigt underrepresenterade på arbetsmarknaden och varför tjänar de dessutom mindre än männen? Med hjälp av data och statistik som sträcker sig över 200 år bakåt i tiden har Claudia Goldin, verksam vid Harvard-universitetet, forskat kring de frågorna.

Hennes forskning har också handlat om varför löneskillnaderna mellan de två könen inte har minskat mer trots ekonomisk utveckling. Detta samtidigt som 50 procent av alla kvinnor är ute på arbetsmarknaden i jämförelse med 80 procent av männen.

– Hon är en fantastisk inspirationskälla på många sätt och forskat inom ett område som under 90-talet var outforskat, dessutom på ett ganska innovativt sätt och visat ojämställdheten på arbetsmarknaden, säger Laura Hartman, chefsekonom på LO.

Träffat pristagaren

Hartman har träffat pristagaren vid flera tillfällen, dels när Clauda Goldin gästat Uppsala universitet där Laura Hartman varit verksam, dels på olika konferenser kring arbetsmarknadspolitik.

Bland hennes arbeten lyfter Laura Hartman en studie där man lät konsertmusiker framträda på en audition men bakom ett skynke så att man inte såg om det var en man eller en kvinna som spelade.

– Det var ett känt faktum att det var väldigt ojämställda orkestrar och det var mycket fler män som fick jobben men plötsligt gick då andelen kvinnor upp som fick ett erbjudande ordentligt. Det handlar om diskriminering och fördomar och det är mycket det som hennes forskning har handlat om.

Vad hennes forskning kan få för praktisk betydelse, är svårt att säga, enligt Per Krusell, sekreterare i ekonomipriskommittén.

– Hon har ringat in de återstående problemen, säger han.

– Det här är på en av de stora frågorna på arbetsmarknaden med tanke på hur många länder som kämpar med lågt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor så det är en viktig samhällsfråga, tillägger Hartman.

Tredje kvinnan

Det finns ett glastak som gör att kvinnor än så länge, generellt sett, har svårare att nå de finaste jobben, och få lika bra betalt som männen.

– Hur mycket det beror på att kvinnorna inte vill ha de jobben eller att de stängs ute, det vet vi inte riktigt än, säger Per Krusell.

Goldin är den tredje kvinnan att få Nobelpriset i ekonomi sedan det instiftades i slutet av 1960-talet.

– Kul, tycker jag själv. Det är också första gången en kvinna får priset själv, säger Per Krusell.

Han tror att det här banar vägen för både fler kvinnliga pristagare och bättre villkor för kvinnor på arbetsmarknaden. Men precis som Claudia Goldins forskning visar:

– Det går åt rätt håll, men det går väldigt långsamt, säger han.