Mindaugas Krasaukas, platschef på Nordic Greens i Trelleborg, beskriver det som ett stort steg bakåt när det inte längre går att odla tomater i Sverige under vintern.

– Det finns många som försöker köpa svenskt och vi får många positiva mejl och meddelanden från våra konsumenter. Det är jättetråkigt, de kommer att sakna våra produkter.

Detta är Sveriges största tomatodling, som breder ut sig på 160 000 kvadratmeter växthusyta i Trelleborgs utkant. Under åtta år har vinterodlingen varit igång i en del av växthusen. Vinterplantorna brukar sättas i slutet av september, men allt bygger på att de får tillskott av både värme och ljus.

Uppvärmningen sker med hjälp av företagets egna flispannor, men för belysningen krävs el och lamporna måste vara igång från oktober till april.

– Vår elräkning landade förut på minst en miljon kronor i månaden. Med dessa priser som råder nu kan vi landa på fem-sex miljoner i månaden, säger Mindaugas Krasaukas.

Dyraste elprisområdet

Att producera egen el skulle kunna vara en möjlighet på sikt, men det skulle ta minst två år att genomföra en sådan uppgradering och just nu är det omöjligt att veta om det skulle löna sig.

– Vi måste avvakta och se vad som händer med elpriset under vintern.

Placeringen i Sveriges dyraste elprisområde är en stor nackdel för ett elkrävande företag, konstaterar han. Men just nu finns inga seriösa planer på att flytta.

– Tyvärr kan vi inte flytta odlingen norrut. Men vem vet – när man tittar på elpriset i Norrland, så är det ingen dum idé faktiskt, att bygga odlingar där och belysa året runt.

Också Sveriges näst största tomatföretag, Elleholms tomatodling i blekingska Mörrum, ligger i elprisområde fyra med det högsta elpriset.

Thomas och Carola Lilja driver företaget på 60 000 kvadratmeter växthusyta och inför förra vintern investerade de 7,5 miljoner kronor i belysning för att kunna odla året runt i en del av anläggningen. Det blev en flopp.

Fick vissna ner

– När vi satte igång belysningen i oktober så började elpriserna skena, säger Thomas Lilja.

I december tvingades de släcka ner lamporna på halva ytan och låta tomatplantorna vissna ner. Lamporna hänger kvar, men att odla tomater i vinter finns inte på kartan.

Han tror att det kommer att bli svårt att få tag även i importerade tomater i butikerna i vinter, eftersom även stora delar av de belysta odlingarna i Nederländerna kommer att ligga nere till följd av det höga gaspriset. Samma bedömning gör Mindaugas Krasaukas: Produktionen i de andra två stora tomatodlarländerna Spanien och Marocko kommer inte att räcka till för att täcka bortfallet.

– Tomaterna kommer att bli mycket dyrare i vinter och det kan hända att det inte kommer att gå att hitta tomater alls i butikerna, helt enkelt, säger Krasaukas.

"Jättetufft år"

De höga elpriserna, i kombination med rusande priser på drivmedel och insatsvaror som gödsel, kommer att slå mot hela den svenska odlingen, inte bara det som är växthusodlat, tror Bertil Trulsson, ordförande för Sydgrönt, Sveriges största ekonomiska förening för försäljning av frukt och grönt.

Själv odlar han bland annat vitkål, morötter, lök och rödbetor. Om han ska kunna odla på lika stora arealer nästa år måste han garanteras ett mycket högre pris, konstaterar han.

– Jag är rädd för att vi får ett jättetufft år nästa år med mycket höga priser för de varor som blir sådda och satta. Det blir brist på allting.

Indelningen av Sverige i fyra elprisområden, där större delen av livsmedelsproduktionen sker i de dyraste områdena, är särskilt olycklig i rådande läge, anser Bertil Trulsson.

– Det blir jättetufft för konsumenten, för det är konsumenten som får betala detta kalaset.

Statligt stöd

Hittills finns ett beslut om statligt stöd till växthusodling på totalt 40 miljoner kronor, som kommer att betalas ut under hösten fram till nyår. Stödet tar inte hänsyn till vilket elprisområde verksamheten ligger i, utan är lika för alla: 20 kronor per kvadratmeter i uppvärmda växthus, berättar Marie Törnquist, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

För de största odlarna i Trelleborg och Mörrum ändrar dock inte stödet särskilt mycket, eftersom maxbeloppet som betalas ut från staten är 55 000 euro (drygt en halv miljon svenska kronor).

Stödet kanske inte räcker till för att få till en lönsam produktion i vissa energiintensiva företag, medger Marie Törnqvist. Och när stödpaketet utformades tog man bara hänsyn till kostnadsökningarna fram till sommaren, påpekar hon.

Kan det summa summarum bli så att vi kommer att äta mindre svenskodlat i framtiden?

– Det hoppas vi inte, men absolut, det är ju så att lantbrukarna och odlarna måste anpassa sig efter den kalkyl som finns. I den mån tomatodlarna bedömer att det är för mycket kostnader i förhållande till intäkter så kan det bli så.