Siffran – som om man är mer exakt ligger på 675 800 personer – är hämtad från en kartläggning som blev klar redan i fjol. Den gjordes av Riksdagens utredningstjänst (RUT), på uppdrag av Moderaterna.
Kristersson pressades
Kortfattat visar siffran hur många utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) vars inkomster under år 2019 inte nådde upp till fyra prisbasbelopp (15 500 kronor per månad).
I denna grupp ingår nästan en fjärdedel studenter, föräldralediga och sjukpensionärer. Rensar man bort dessa återstår 512 800 personer i gruppen.
Moderatledaren Ulf Kristersson pressades om vad som dolde sig bakom siffran i helgens utfrågning i SVT.
– Det är klart att alla de här 700 000 individerna inte skulle kunna arbeta i stället. Men om de hade jobbat i samma utsträckning som svenskfödda så hade Sverige varje år sparat 57 miljarder kronor, sade Kristersson då.
"Vi vet faktiskt inte"
Sverigedemokraterna har också hakat på debatten, med hänvisning till samma utredning.
– Nästan 700 000 utrikes födda som inte klarar sin egen försörjning, sade SD-ledamoten Ludvig Aspling i riksdagens kammare redan i juni 2021, kort efter det att RUT-rapporten blev klar.
Siffran dök upp igen i SD:s valkampanj på Twitter i förra veckan.
"700 000 invandrare är beroende av bidrag", skriver partiet i ett inlägg.
Detta påstående är dock inte särskilt träffsäkert, enligt Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid högskolan i Jönköping.
– Att 700 000 inte har tillräckliga inkomster att leva på behöver per automatik inte innebära att de lever på bidrag. Många gör det, men vi vet faktiskt inte det, säger Eklund.
Dessutom kan personer som lever på en högre inkomstnivå också ta emot bidrag, enligt Eklund.
Mått på ekonomisk integration
Eklund var tidigare chef för den politiskt oberoende stiftelsen Entreprenörskapsforum, som för två år sedan publicerade rapporten "När blir utrikes födda självförsörjande?". Där görs samma typ av kartläggning som hos RUT, fast baserat på statistik från 2016.
Syftet med Eklunds studie var bland annat att komplettera tillgänglig sysselsättningsstatistik, för att visa hur lång tid det tar för nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och bli självförsörjande, enligt Eklund.
– För att hälften ska nå sysselsättning tar det kanske 4–5 år, men använder man självförsörjningsmåttet tar det 12–13 år. Som ett mått på ekonomisk integration är detta väldigt användbart, säger han.
Eklund tillägger att det ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan finnas skäl att räkna in även studenter, föräldralediga och sjukpensionärer bland de som inte är självförsörjande.
– Den typen av statistik är ju meningsfull när du vill prata om vilka utmaningar välfärdsstaten står inför, säger han.
Svårt att försörja sig
LO-ekonomen Torbjörn Hållö välkomnar olika mått för att fånga upp integrationsproblem på arbetsmarknaden. Fast han ställer sig frågande till att räkna in studenter och föräldralediga:
– Man fångar upp grupper som egentligen inte är så relevanta för diskussionen.
Enligt Hållö ger det mått som M och SD nu använder i debatten en tydlig bild av hur svårt det är för lågavlönade, anställda på arbetsplatser utan kollektivavtal eller ofrivilliga deltidsarbetare att försörja sig.
– Lägstalönerna i Sverige ligger omkring 20 000 kronor per månad. Och det är klart att om du jobbar halvtid med en sådan lön så kommer du under gränsen.
– Det finns betydande grupper – kanske ofta kvinnor med utländsk bakgrund inom serviceyrken – som jobbar och tar ett stort ansvar i familjen, men som drar in så lite pengar att man kan fråga sig om det går att försörja sig på de pengarna.