Att bränna upp träd är inte klimatsmart, enligt Världsnaturfonden,WWF, som hoppar av samarbetet kring EU:s klassning av gröna investeringar. Avhoppet är en ilsken protest mot bland andra Sveriges lobbyverksamhet för skogsbruket.
Världsnaturfonden reagerade kraftigt på förslaget från EU som presenterades under tisdagen, där biobränsle ses som tillräckligt grönt för att passera det smala nålsöga för klimatsmarta investeringar som EU nu sätter upp.
Sverige, Finland och andra skogsländer i norr har lobbat hårt för att biobränslet och skogsbruket ska anses vara tillräckligt grönt för att kvala in i EU:s klassning för riktigt gröna investeringar, den så kallade taxonomin. Till slut lyckades övertalningen – i förslaget som kom på på onsdagen finns biobränslet med.
"Trädbränning"
Men allt biobränsle är inte alls bra, tycker Världsnaturfonden, som kallar biobränslet "trädbränning", och att förslaget innebär en "grönmålning" av EU:s klassningssystem för investeringar.
I protest meddelade Världsnaturfonden på onsdagskvällen att organisationen helt enkelt hoppar av samarbetet kring taxonomireglerna.
"Det slutliga förslaget beträffande skogsbruk och bioenergi strider mot de miljömässiga utmaningarna som vi står inför. Det har starkt influerats av obalanserad lobbying från Finland och Sverige", skriver Sébastien Godinot, chefsekonom på Världsnaturfonden.
Förslaget går helt på tvärs med vetenskapen och syftet med klassningen av gröna investeringar, tycker Världsnaturfonden, och därför är det lika bra att kliva av det samarbete som hittills funnits.
Få bakläxa
Ola Hansén, klimatexpert på Världsnaturfonden i Sverige, tycker att skogsdelen i taxonomiförslaget bör få bakläxa. Skogen borde ha lyfts ut ur taxonomin så att EU kunnat arbeta vidare med att definiera vad som är hållbar användning av skogen, tycker han.
Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, är inne på samma linje.
– Om man tittar på hur stor och kontroversiell skogsfrågan är så hade det bästa varit att lyfta ut den, som man gjort med jordbruket. Det pågår också en massa annat arbete runt skog och miljö i EU också, säger hon, och förklarar att EU borde ha väntat in det andra EU-arbetet kring skogsfrågorna så att det åtminstone hänger ihop.
Kalhyggen är gröna
Det handlar om hur skogsbruket bedrivs, förklarar Sahlin, med kalhyggena och enligt Naturskyddsföreningen bristande hänsyn till de känsliga arterna.
– Nu är kalhyggen i praktiken hållbart enligt taxonomin. Men jag har svårt att tro att investerare kommer att tycka att det kännetecknar ett hållbart skogsbruk.
Det är som om vi låtsas att skogen är en oändlig resurs, tycker hon.
– Man måste säkra helheten om det här ska vara ett verkligt verktyg. Det måste baseras på vetenskap och inte lobbyism, säger Malin Sahlin.
Nu, när Sverige får så mycket skäll för sin skogslobbyism, så kanske vår självbild har skadats, tror Ola Hansen.
– Vi har inte blivit inbjudna på statschefsnivå till Bidens konferens om klimatet (i USA, redaktionens anmärkning). Vi kanske inte är så bra som vi tror, säger Ola Hansen.