– Det kommer att vara en omöjlighet, skulle jag bedöma, att få igenom det till den första november, säger Kristerssons blivande regeringskollega, KD-ledaren Ebba Busch, om högkostnadsskyddet.
Nio dagar före valet lovade Busch, Kristersson, SD-ledaren Jimmie Åkesson och Liberalernas Johan Pehrson att ett skydd skulle vara på plats den 1 november. De hade inget färdigt förslag om hur, bara att det skulle vara infört det datumet.
Ebba Busch hävdar att KD då inte visste att den avgående regeringen hade beställt ett högkostnadsskydd från Svenska kraftnät till den 15 november. Men uppdraget gavs två veckor före det att KD, M, SD och L utfärdade sitt löfte och var väl känt.
– Vi tittar självklart på att retroaktivt betala ut pengar och vi kommer att fullfölja på vårt vallöfte, säger Busch.
Retroaktiv betalning
Också den nye statsministern lovar att pengar kan betalas ut retroaktivt, det vill säga i efterskott.
– Vi var mycket tydliga om vad vi ville åstadkomma och det kommer att vi att göra, säger Ulf Kristersson.
Men hur och när kan han ännu inte säga, även om stödpengarna ska tas ur de miljarder som samlats på hög hos Svenska kraftnät, så kallade flaskhalsavgifter.
Svenska kraftnät har flaggat för att pengar kan komma att betalas ut redan före årets slut.
Budgetförhandlingarna är inte klara, men den nya regeringen måste presentera sin budget senast om tre veckor.
– Mycket har gjorts. Jag är inte alls orolig för detta, men man har ont om tid, säger Moderatledaren.
Budgetarbetet ska rivstarta på tisdagen, när den nya regeringen och den nya finansministern har tillträtt.
Är oroad
Förhandlingarna mellan de fyra högerpartierna M, KD, L och SD pågår sedan veckor tillbaka.
– Det återstår det som måste göras på insidan av finansdepartementet. Finansministern måste bokstavligen sitta på departementet för att slutföra budgetförhandlingarna, säger Kristersson.
Ordföranden i regeringens finanspolitiska råd har uttryckt oro för att den nya regeringen ska bedriva en alltför expansiv finanspolitik, det vill säga sänka skatter och sätta sprätt på mycket pengar ur statsbudgeten. En sådan politik skulle kunna driva upp inflationen och därmed räntorna ytterligare.
– Andra är tvärtom oroliga för att vi ska göra brutala nedskärningar. Jag tror båda överdriver sin oro, säger Kristersson.
Hans regering ska föra en seriös ekonomisk politik och budgeten följa budgetramverket,
– Den kommer inte att vara expansiv, förstås, i ett läge med hög inflation.
Oklart när
I det så kallade Tidöavtalet mellan de tre regeringspartierna M, KD och L, samt SD nämns flera ekonomiska åtgärder som ska genomföras: sänkt skatt på lön och pension, lägre drivmedelspriser, sänkt skatt på sparande på så kallade ISK-konton och åtgärder för att skydda hushållen från elprischocker.
Det nämns dock inte när de förslagen ska genomföras.
TT: Blir det skattesänkningar redan nästa år?
– Det återkommer vi till i budgeten. Vi tycker det är viktigt att under mandatperioden sänka skatten för låginkomsttagare så att det alltid lönar sig att jobba. Exakt när det kan ske kan jag inte svara på i dag, säger Kristersson.
Lovade sänkt skatt
SD-ledaren Jimmie Åkesson uppgav i SVT:s Agenda i går att det finns vissa skattesänkningar som går att genomföra utan att driva på inflationen, till exempel sänkt skatt på sparande eller på bensin.
Moderaterna har i valrörelsen lovat sänkt skatt på arbetsinkomster och pensioner på sammanlagt 31 miljarder kronor.
Tanken har varit att de skattesänkningarna ska finansieras framför allt genom sänkt bistånd, reformerad a-kassa och sjukförsäkring.
I Tidöavtalet finns en överenskommelse om besparingar i biståndet, men SD har sagt nej till besparingar i a-kassa och sjukförsäkring. Frågan är därför om besparingarna räcker för att finansiera skattesänkningar, samtidigt som satsningar utlovats på exempelvis rättsväsende och försvar.
Rättad: I en tidigare version av texten var fel partiledare nämnd i rubriken.