På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten för 2021. Normala år brukar vårändringsbudgetar inte innehålla nya, stora satsningar, utan mer justera för oförutsedda händelser.
Men i år är inget vanligt år. Och inte förra året heller.
Under 2020 och 2021 har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor, inklusive årets sjätte extra ändringsbudget, som precis lämnats över till riksdagen.
Siffran kommer att justeras när vårändringsbudgeten presenteras på torsdag, både för att nya satsningar tillkommer och för att regeringen kan behöva göra nya bedömningar av hur mycket av krisstöden som kommer att utnyttjas.
Nya miljarder
Regeringen, C och L har redan avslöjat en del av innehållet i nästa veckas budget. Till exempel blir det miljardtillskott till regionerna för vård, testning och vaccinationer. Landsbygd, rättsväsende och kollektivtrafik har också lovats mer pengar.
Pandemin har satt tydliga spår i de offentliga finanserna. Underskotten är betydligt större än vad vi är vana vid, ingen talar längre om att reformer ska betalas krona för krona, att det ska sparas i lador eller om budgetutrymmet.
Och det är inget konstigt, enligt Ylva Hedén Westerdahl, på statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det är just i kriser som de goda statsfinanserna ska användas.
– Men det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger hon.
– Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter.
Det finns också en risk att politiker "passar på" när disciplinen inte är lika sträng. Hedén Westerdahl tar den omfattande höstbudgeten som exempel på att långt ifrån alla åtgärder var coronarelaterade eller handlade om att återstarta ekonomin.
I mars gjorde KI bedömningen att av de åtgärder som då hade presenterats för 2021, så var 155 miljarder ofinansierade, varav det mesta handlade om tillfälliga åtgärder.
Automatisk förbättring
KI gör bedömningen att de offentliga finanserna är på plus igen 2023. Överskottet beräknas då bli en tredjedels procent av BNP, vilket är i linje med överskottsmålet.
I år spår KI ett underskott på 2,1 procent av BNP och nästa år -0,6 procent.
Det finansiella sparandet kommer att förbättras automatiskt i takt med att krisstöden inte längre behövs.
– När åtgärderna fasas ut kommer vi att komma tillbaka, men då gäller det att vi inte öser på med annat. Då behöver vi titta på budgetutrymmet och se om vi har råd med ofinansierade åtgärder. Man måste tillbaka till det gamla, normala, säger Ylva Hedén Westerdahl.
En sak som då bör återställas är utgiftstaket, anser KI. Taket är en övre gräns för statens utgifter.
– Vi tycker att man höjde utgiftstaket väl mycket, och väl fort. Vi tänkte att man snarare kunde höja lite i taget, men de tog i för kung och fosterland, säger Hedén Westerdahl.
Koll på statsskulden
Trots stora coronapaket är den svenska statsskulden fortfarande relativt låg – runt 40 procent – och har god marginal till EU:s maxtak på 60 procent av BNP.
Men regeringen behöver hålla ögonen på statsskulden.
– Det är viktigt för en liten, öppen ekonomi. Vår skuld kan inte komma upp på 60-70 procent. Vi är inte Tyskland, Frankrike eller USA. Ett litet land har inte samma frihetsgrad, säger Ylva Hedén Westerdahl.