För någon månad sedan gav regeringen besked om att hushåll med hög elförbrukning kommer att få kompensation för vinterns extrema elpriser. Men det ska ses som ett exceptionellt undantag, framhåller Mikael Damberg.
– Det är ingen hållbar ekonomisk politik att tro att man kan kompensera alla grupper för ökade prisökningar, speciellt inte de företag som också kan ta ut det här från sina kunder. Kostar det mer får man ta ut ett högre pris, säger Damberg.
– Det är viktigt att se till att vi inte får en osund mentalitet om att allt ska kompenseras via staten.
Dopat system
I vanliga tider är en finansminister som håller hårt i pengarna det normala. Men de senaste två åren har regeringen lagt 23 extra ändringsbudgetar, utöver rekordstora ordinarie budgetar, och krisåtgärderna summerar till runt 400 miljarder kronor.
Men nu sätter Damberg på sig den strikta finansministerkostymen igen.
– När vi nu är ur den akuta fasen av pandemin är det viktigt att gå tillbaka till normalitet, säger han.
TT: Är det inte svårt att säga att elprisstödet är en engångsföreteelse när ni har kompenserat olika sektorer i två års tid?
– Det är exakt det. Nu är det dags att återgå till normalitet och samlade budgetprocesser. Jag tror att det politiska systemet är dopat av pandemin. Man har vant sig vid miljardstöd till olika sektorer på ett sätt som inte ska vara i vanliga fall, säger Damberg.
TT: Tror du att det är en bestående förändring efter pandemin, att företag och hushåll förväntar sig att staten griper in och ger stöd?
– Jag tror och hoppas att människor förstår att det inte är en långsiktigt hållbar lösning. Ska man göra nåt måste det finnas finansiering, det måste finnas utrymme, och intressen ska vägas mot varandra, säger Damberg.
Undantag för bönder
Trots det pågår diskussioner just nu i riksdagen om extra stöd till jordbruket. Centerpartiet kräver en nödmiljard, och regeringen arbetar med ett paket, där detaljerna ännu inte presenterats.
– Riksdagens partier har varit tämligen överens om att det kommer att behövas insatser, inte minst för att klara vårsådden, säger Damberg.
Han ser även jordbruket som ett undantag, men stödet ska in i den vanliga budgetprocessen.
– Min bild är att det inte ska vara en extra ändringsbudget. Det ska in i en vanlig budgetprocess, där olika intressen vägs mot varandra, säger han.
Den 19 april presenterar regeringen vårändringsbudgeten. Det är normalt sett ett tillfälle att fylla på pengar för olika utgiftsområden, om det har hänt något exceptionellt efter det att höstbudgeten lades fram. Men de senaste åren har även vårbudgetarna varit ovanligt välfyllda.
Damberg vill dock inte avslöja några detaljer om den kommande budgeten.
Och när det gäller höga bränslepriser finns det andra sätt att kompensera än att sikta in sig på priset, menar Damberg. Regeringen kommer inom kort med förslag på ett nytt reseavdrag för jobbresor. Men det kan införas tidigast vid nästa årsskifte. Inte heller sänkt skatt på biodrivmedel är någon quick-fix eftersom EU förbjuder det i dagsläget.
Krona för krona
Det var länge sedan någon politiker pratade om krona-för-krona-principen. Det var ett mantra för några år sedan och innebär att varje utgift måste matchas med en intäkt eller besparing.
Under pandemin har det inte funnits några sådana spärrar. Brist på pengar ska inte vara ett hinder för att begränsa smittspridningen, har varit budskapet. Av höstens budget på 74 miljarder kronor, var uppemot 10 miljarder lånefinansierade, enligt finansdepartementet.
Regeringen räknar med att vara tillbaka på överskott nästa år och statliga Konjunkturinstitutet bedömer att det kommer att finnas ett reformutrymme på preliminärt 20–30 miljarder nästa år, även om siffran är osäker så här långt i förväg.
– Som finansminister har jag att se till medborgarnas plånböcker, det handlar om att vi inte ska sätta sprätt på statens kostnader hursomhelst. Det måste vara någon som också väger olika intressen mot varandra. Det är min uppgift att vara lite försiktig, säger Damberg.
– Det långsiktigt farliga är om vi hamnar i en pris- och lönespiral i Sverige.