Förslaget om EU:s så kallade gröna taxonomi har i flera månader varit lika omdiskuterat som svårförstått. EU-kommissionens första utkast till hur olika områden ska ses som miljömässigt hållbara har mötts av kritik för att vara både för hårda och för lindriga.
– Det här har inte varit en enkel uppgift. Jag har inte sett så skiftande åsikter i något annat ämne. Men nu tror jag att vi har hittat ett balanserat förslag, säger EU:s finansansvarige förste vice ordförande Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.
– Vi har satt målet att vara klimatneutrala till år 2050. Nu gäller det att också förvandla orden till handling, anser finansmarknadsansvariga kollegan Mairead McGuinness.
Vatten och skog
För svensk del har såväl politiker som näringsliv oroats över kommissionens ursprungsplaner när det gäller vattenkraft och skogsbruket. Sedan i vintras har regeringen legat på hårt för att få ändringar till stånd.
Nu heter det bland annat att kriterierna ändrats "för att hitta rätt balans mellan att skydda ekosystem och vatten, samtidigt som vattenkraften främjas och utan att användarna utsätts för överdrivna administrativa bördor".
För skogsbruket och bioenergin betonas i sin tur att uppdateringar av villkoren är att vänta allt eftersom.
– Det här är ett levande dokument. Det kommer att utvecklas, lovar McGuinness.
"Extra skamligt"
Svenske EU-parlamentsledamoten Erik Bergkvist (S) tycker att förslaget är bättre än tidigare, men har ändå svårt att jubla.
– Vi har fått ett visst gehör vad gäller skog, biodrivmedel och vattenkraft. Men det känns just nu som det inte är tillräckligt bra än, säger Bergkvist, som inte minst oroar sig för ökad byråkrati i skogsbruket.
– Det här är självklara energikällor och bidrag till en grön omställning och då ska det inte omgärdas av krångel.
Kollegan Malin Björk (V) anser i sin tur att kommissionen anpassat sig för mycket till klagomålen.
"Extra skamligt att Sverige är ett av länderna som ligger bakom en av de mest allvarliga utmaningarna, nämligen den om biobränslet. Detta hade kunnat bli ett väldigt skarpt verktyg som kunde fått betydande effekter på företagens bidrag till att hindra den globala uppvärmningen, men i stället ger man grönt ljus till att fortsätta hugga ner träd för att producera biobränsle", säger Björk i ett uttalande.
Kärnkraft och gas
I flera andra EU-länder har kärnkraftens vara eller icke vara i hållbarhetssystemet utgjort den främsta stridsfrågan.
Frankrike och flera länder i Östeuropa har tryckt på för en positiv syn, med stöd från konservativt håll.
– Vi hade ju gärna sett att den skulle vara med från början, och klassificerad som grön och hållbar, säger svenska EU-parlamentsledamoten Jessica Polfjärd (M).
Kommissionen väljer i stället att avvakta med ett avgörande, i väntan på en rapport från två oberoende expertgrupper som ska säga sitt inom tre månader.
Även för naturgasen väntar uppdateringar senare under året.
Onsdagens förslag går nu vidare till EU-parlamentet och EU-länderna i ministerrådet, som behöver bestämma sig för ett ja eller nej under kommande månader. De nya reglerna väntas träda i kraft tidigast under hösten 2022.