Syftet med utredningen var att få fler kommuner att säga ja till vindkraft, samtidigt som de närboende ska få något slags kompensation.

Men slutsatsen är att om utredningens förslag genomförs, så kommer många kommuner ändå fortsatt att säga nej.

Försvarsmakten är också ofta avvisande till ny vindkraft men den delen har utredningen inte analyserat.

Utredaren Ulrika Liljeberg (C), som i dag lämnade över den 350 sidor tjocka luntan till regeringen, konstaterar att det är de närboende som berörs mest av vindkraftsbyggen. Det är de som störs av buller, skuggor och ljus, och det är också ofta de som bor nära som är drivande i lokalt motstånd.

– Lokal acceptans är nödvändig, säger Liljeberg.

Pengar till närboende

Därför föreslår utredningen att de närboende ska få ta del av vindkraftverkens intäkter under hela livslängden. Det ska också finnas möjlighet att lösa in sin fastighet.

På senare tid har kommunernas veto att säga nej slagit igenom i större utsträckning. Det har bromsat takten i nya investeringar. Under 2021 fick 78 procent av vindkraftverken nej av kommunerna.

För att få fler att säga ja anser utredningen att det behövs en kommunal intäkt, och det kan bara ske genom en skatt. Men just det får utredningen inte föreslå – det har inte ingått i uppdraget.

– Våra förslag är inte tillräckliga. Vår bedömning är att en kommunal intäkt behövs, säger Ulrika Liljeberg.

Inte skattebetalarna

Utredningen tillsattes av den förra S-regeringen, men i höstas fick utredaren ett tilläggsdirektiv av den nya regeringen, som stöds av SD. Det slogs fast att det är vindkraftsbolagen, inte staten, som ska stå för kostnaderna till kommunerna.

– Regeringen har varit tydlig med att verksamhetsutövarna måste få ökad lokal acceptans för ny vindkraft och svara både för kompensation och incitament, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Det är det rimliga, att de som ska dra nytta av vindkraftverket och sälja energin på marknaden också hanterar kompensationen, inte skattebetalarna.

"Slut på utredandet"

I övrigt välkomnar hon utredningens förslag om ersättning till lokalsamhället och större ersättning än i dag till närboende.

– Här finns en möjlighet att skifta fokus från ett nej till ett ja, när ersättningen går direkt till de som bor nära och är kraftigt berörda av beslutet.

Regeringen ska nu skicka förslaget på remiss.

– Nu är det slut på utredandet, nu är det dags att komma vidare till faktiska beslut, säger Pourmokhtari.

Klimatministerns ambition är att en proposition ska kunna lämnas till riksdagen i början av 2024.