Erfaren ekonom vald att leda skadskjutet WTO

Tiderna är svåra för världshandeln. Protektionism, nationalism och handelskrig har dämpat drömmar om fri handel, understödd av världshandelsorganisationen WTO. Med den nye generaldirektören Ngozi Okonjo-Iweala kan organisationen få en nystart – men hindren är många.

WTO:s nya generalsekreterare Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria. Arkivbild.

WTO:s nya generalsekreterare Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria. Arkivbild.

Foto: Jean-Christophe Bott/AP/TT

Politik2021-02-20 09:09

– Det är ett synnerligt laddat minfält hon kommer till, säger ekonomen Peter Stein.

Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria är den första kvinnan som utses att leda WTO. Hon är också den första från den afrikanska kontinenten som väljs till generaldirektör i WTO.

– Hon har en professionell kompetens. Hon utstrålar intellektuell skärpa och viljestyrka, säger Peter Stein, nationalekonom och Afrikakännare.

Han lärde känna henne när hon blev hedersdoktor på Tel Aviv university för två år sedan. De två har sedan hållit kontakten. Liksom andra bedömare konstaterar Stein att hennes uppgift blir krävande.

WTO var synonymt med en värld som öppnade upp för handel över gränserna, en globaliserad ekonomi som kontrast till kalla krigets uppdelning i block och lojaliteter.

Grundstötning

Seglatsen verkade kunna bli fin på fria vatten. Men sedan kom skären och grynningarna, stormvindar tilltog i styrka. Försöken att fördjupa WTO:s betydelse inleddes med Doharundan 2001, men efter flera försök gav ledande länder upp dem.

Handelskrig, strafftullar och tariffer har blivit politiska instrument, inte minst genom den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump.

Han blockerade också utnämningen av en ny generaldirektör när den brasilianske toppdiplomaten Roberto Azevêdo oväntat lämnade posten för ett toppjobb inom Pepsico i augusti i fjol.

Redan då var Ngozi Okonjo-Iweala favorit bland de åtta kandidaterna att ta över rodret.

Öppningen kom när USA:s president Joe Biden valde att gå emot sin företrädare och ge sitt stöd till Okonjo-Iweala i början av februari. Huvudkonkurrenten, sydkoreanska handelsministern Yoo Myung-hee drog tillbaka sin kandidatur.

– Hon kommer från en välrenommerad nigeriansk familj. Hon tillhör folkgruppen igbo i östra Nigeria, fadern stred för Biafra från tiden då det begav sig. Han var obi, en slags kung, i den kungliga familjen av Ogwashi-Ukwu, säger Stein.

Ngozi har examen från de prestigefyllda amerikanska universiteten Harvard och en doktorsexamen från MIT, och under resans gång har hon dessutom fått dubbelt medborgarskap.

Hög chef på Världsbanken

Men det är Okonjo-Iwealas internationella erfarenhet som öppnar för en nystart för WTO. Hon har arbetat på högt uppsatta positioner inom Världsbanken i 25 år, bland annat som verkställande direktör och andreman med ansvar för verksamhet på 81 miljarder dollar - 670 miljarder kronor - i Afrika, delar av Asien och Europa.

– Hon har stor erfarenhet från att arbeta i internationella organisationer där det finns många medlemmar med motstridiga intressen. Hon vet att navigera i den sortens maktens korridorer, säger Stein.

Dessutom är hon beredd att ta kamp. Som i frågan om att förändra kvinnans roll i ekonomier. I ett skarpt debattinlägg 2017 skrev hon tillsammans med Isabella Lövin (MP), då minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, ett debattinlägg om det nödvändiga att kvinnor får mer ekonomiskt ansvar och inflytande när klimatförändringar förändrar förutsättningar:

"Slutligen behöver kvinnor ges politiskt medinflytande. Om hälften av befolkningen inte har något att säga till om i det politiska beslutsfattandet blir dess legitimitet lidande", avslutar de två debattartikeln.

Tidigare finansminister

Tuffheten har förstärkts av att hon varit finansminister i Nigeria - i två omgångar, i ett hemland sargat av korruption och ekonomisk ojämlikhet. Samt utrikesminister under en kort tid.

– Hon var en reforminriktad finansminister i Nigeria: hon lyckades förhandla bort landets utlandsskuld, hon lyckades skapa transparens i statens oljeintäkter, och hon fick bort en mängd pensionärer och andra som tog emot statliga medel, säger Stein om hennes insats.

– Reformerna var mycket beroende av henne, många av dessa har inte överlevt sedan hon lämnat. Hon stötte sig naturligtvis med väldigt många mäktiga intressen.

Hon var också ledande att förändra bränslesubventioner i Nigeria. Men det ledde till omfattande protester och drogs tillbaka.

Skakiga år väntar

Nu blir det stats- och regeringschefer, också med mäktiga intressen, som Ngozi Okonjo-Iweala ska tampas med.

– Det kommer att bli skakigt de närmaste åren. Motsättningarna i handelspolitiken mellan USA och Kina kommer att påverka hela verksamheten, säger ekonomen Peter Stein och frågar sig hur USA och Vita huset ställer sig till WTO.

– De senaste åren har WTO haft stora problem, men det är viktigt att komma ihåg att det inte började med Trump. Redan president Barack Obama var skeptisk. En utmaning för Ngozi är om president Biden, när det gäller handelspolitik, visar sig bli en Trump med silkesvantar.

Världshandelsorganisationen WTO

Världshandelsorganisationen WTO bildades 1 januari 1995. Dess högkvarter ligger i Genève i Schweiz.

Organisationen var ett resultat av den så kallade Uruguayrundan, med förhandlingar åren 1986-1994. WTO övertog rollen som organisationen Gatt haft sedan 1948.

WTO har 164 medlemmar, med ytterligare ett 20-tal länder som har observatörsstatus.

WTO är även benämningen på det avtal som täcker omkring 95 procent av världshandeln.

Bland medlemmarna finns världens största länder, däribland Kina, USA och Japan samt handelsblock som EU.

WTO-avtalet gäller både varor och tjänster. Ett försök att starta en ny förhandlingsrunda för att fördjupa avtalet inleddes efter omfattande problem med Doharundan 2001. Förhandlingarna blev resultatlösa och efter närmare 15 år drog sig ledande länder och block sig ur förhandlingarna.

Källa: WTO.org, NE.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!