Efter ett pandemidystert 2020 och en långsam vaccineringsstart i vintras spås nu en starkare tillväxt under 2021 än vad som anades för några månader sedan.

Ekonomin i hela EU väntas växa med 4,2 procent i år och 4,4 procent nästa år - en rejäl uppgång jämfört med gissningarna i vinterprognosen i februari då man trodde på 3,7 procent i år och 3,9 procent år 2022.

– Den snabbare takten i vaccineringen under de senaste månaderna gör att restriktionerna kan lättas ytterligare under det andra halvåret. Det pågår redan och tillåter därmed ekonomin att studsa upp igen, säger ekonomikommissionären Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.

"I våra egna händer"

Kommissionen hoppas att EU:s stora coronastöd och nya långtidsbudget ska stärka uppgången ytterligare.

Samtidigt höjs ändå ett varnande finger för att det inte går att släppa på garden i förtid.

– Styrkan, kvaliteten och hållbarheten i återhämtningen kan fortfarande påverkas av pandemin. Vårt ekonomiska öde är nu ändå huvudsakligen i våra egna händer. Därför måste vi nu kavla upp ärmarna, säger Gentiloni i Bryssel.

Senast i slutet av 2022 tror nu kommissionen att alla EU-länder ska ha fått upp sina ekonomier i jämnhöjd med eller högre än vad läget var före pandemin.

Starkare för Sverige

För Sverige siar kommissionen om en tillväxt på 4,4 procent i år, att jämföra med "bara" 2,7 procent i vinterprognosen i februari. Nästa år tros på en tillväxt på 3,3 procent.

Arbetslösheten i Sverige tros landa på 8,2 procent i år. Det är i så fall sjunde högst i EU, jämfört med att Sverige just nu har den fjärde högsta arbetslösheten i EU, på 9,1 procent, enligt det sätt som Eurostat räknar.