EU enat om krispaket – ingen elransonering

EU-ländernas krispaket leder inte till elransonering i Sverige, enligt energiministern.
–Vi är långt ifrån ransoneringsnivå. Elavbrott är en sak. Det kan inträffa vid något tillfälle.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

Politik2022-09-30 05:15

EU har enats om ett paket av nödåtgärder för att hantera energikrisen i vinter. Elförbrukningen ska sänkas i alla länder med 5 procent under de mest kritiska timmarna på dygnet. Till det läggs olika typer av beskattning på övervinster bland energiproducenter, både för fossilfria och de som använder gas, olja och kol.

Beskedet från det extrainsatta rådsmötet med anledning av energikrisen i Europa kom från det tjeckiska ordförandeskapet strax före lunch.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) säger att det är möjligt att minska elförbrukningen i Sverige utan att det krävs drastiska beslut om ransonering. Däremot kan det bli tal om planerade elavbrott.

– Vi är långt ifrån ransoneringsnivå. Elavbrott är en sak. Det kan inträffa vid något tillfälle. Men elransonering, där regeringen gör en ransonering, är min bedömning att vi är långt, långt ifrån, säger han.

Enligt Farmanbar har man redan sett i södra Sverige hur höga priser har gjort att man har minskat sin elanvändning jämfört med tidigare år. Han tror att fler företag kommer att flytta toppen av sin elanvändning från höglasttimmarna till andra mer lönsamma timmar.

Det kan dock behövas politiska påtryckningar, tror Farmanbar.

– Om alla hushåll ställer upp pratar vi inte om särskilt många watt per hushåll under höglasttimmarna. Det kan handla om smartare belysningsanvändning eller liknande.

Elproducenternas pengar

EU:s medlemsstater har till den 1 december på sig att göra upp om hur den beskattning av övervinster i energisektorn som nu ska införas ska fördelas mellan EU-länder. Energiministern vill dock inte att de pengar som nu ska dras in från svenska elproducenter ska skickas vidare för stödåtgärder utomlands.

Just nu är det dock osannolikt att Sverige hamnar i ett sådant läge, enligt Farmanbar. Han tillägger att allt handlar om hur man tolkar vissa formuleringar i texten.

– Från vår sida är det väldigt tydligt att det här går inte att tolka på något annat sätt, men det kommer som i all EU-politik behöva förhandlas vidare.

Uppmjukade krav

I veckan skrev en majoritet av EU:s regeringar under ett skarpt formulerat brev där de efterlyser ett pristak på importerad naturgas. Främst handlar det om syd- och östeuropeiska regeringar, samtliga pressade av missnöjda väljare på hemmaplan.

Diskussionen om ett pristak på importerad naturgas till EU landade ändå i att kraven på ett sådant har mjuknat, enligt energiministern.

– Jag tror att det har blivit en mer realistisk diskussion. De medlemsstater som tidigare var helt bestämda att det måste vara ett fast pristak har nu landat i att det finns vissa utmaningar med utformningen av ett sådant. Då kanske det är andra mekanismer som är mer relevanta. Det kan vara en prisreferens eller en prisram, eller en annan tröghetsmekanism i prissättningen.

Europeisk angelägenhet

När det gäller mötets diskussioner om det misstänkta sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 visade de tydligt att EU-ländernas regeringar ser detta som en europeisk angelägenhet, inte nordisk.

– Samtalet kring Nord Stream-läckan var väldigt tydlig. Det här är en europeisk angelägenhet. Det här handlar om hela Europas energisäkerhet, säger Farmanbar.

Enligt Farmanbar är det i nuläget tekniska aspekter som pekar mot att det rör sig om en statlig aktör som ligger bakom det misstänkta sabotaget. Han hänvisar till att det handlar om gasledningar på över 70 meters djup, skyddade av stål och betongkonstruktioner som beräknats kräva motsvarande "flera hundra kilo sprängmedel" för att skada.

– Det finns en bild av att det inte är troligt att någon annan än en stat skulle ha möjlighet att utföra det, utan att bli upptäckt.

Invänta utredningen

Farmanbar säger att det är viktigt att inte peka ut någon för det misstänkta sabotaget innan det finns en färdig utredning.

– Vi väntar fortfarande på att kunna genomföra en fullständig undersökning av brottsplatsen, säger han.

TT: Borde inte regeringen gå ut mer tydligt med krav på höjd säkerhet bland de som äger infrastrukturen?

– De flesta av våra myndigheter ser nu över det här. De har fått i uppdrag att se över både sin beredskap och sin infrastruktur. Vi samarbetar på plats också med de danska myndigheterna, just när det gäller Nord Stream.

– Däremot är vi i en situation med en övergångsregering, där vi kanske inte håller pressträffar om det varje dag, fortsätter han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!