Förslaget lades fram av EU-kommissionen i förra veckan och under ett extrainsatt ministermöte på tisdagen kunde medlemsländernas ta i hand.
Det blev visserligen en mer urvattnad överenskommelse än vad kommissionen hade tänkt. Den innehåller flera undantag och bygger i mångt och mycket på frivilliga insatser utifrån att EU-länderna konsumerar olika mycket gas och ligger olika till i gasnätet.
Men att nå en uppgörelse under sommaren var alldeles nödvändigt för att möta en svår situation, säger Thina Saltvedt.
– Man försöker att undgå en energikris. Det är bättre att man sätter i gång med det här redan nu än i vinter. Den kan bli både bister och kall.
Underjordiska lager
EU försöker bygga upp de underjordiska gaslagren inför vintern och för närvarande är depåerna fyllda till 66 procent. Före årsskiftet måste den siffran upp till 80 procent, enligt Europeiska rådet, och 90 procent efterföljande vintrar.
Tyskland är ett land som har svårt att hitta alternativ till gasen. Samtidigt har Ryssland aviserat att man minskar flödet i den stora ledningen Nord Stream som löper under Östersjön och går i land just på den tyska kusten.
På råvarubörsen i Amsterdam steg under tisdagen terminskontraktet för naturgasleveranser nästa månad med nästan 22 procent.
– Man ser hur gaspriserna har lyft till 195 euro per megawattimme. Och mot den bakgrunden ser länderna att de behöver skära ned. Det är frivilligt men man blir nästan tvingad till det, säger Thina Saltvedt.
EU-överenskommelsen, de höga gaspriserna och strypt rysk tillförsel lär påverka svenska hushåll i form av ett högre elpris, enligt Maria Erdmann, vd på elföretaget Godel. Detta trots att gaskonsumtionen står för omkring 2,7 procent av Sveriges totala energianvändning.
– Vi tror att sannolikheten är större att det påverkar de svenska priserna till det sämre, det vill säga att det ytterligare spär på priserna.
Marknaderna påverkar varandra och södra Sverige är anslutet till kontinentens elnät som svenska konsumenter stundtals köper el ifrån.
– Det kommer att bli ännu viktigare att vi använder vår energi smart och förbereder oss för en vinter, säger Maria Erdmann.
I början av juli hade elområde 4, det vill säga södra Sverige, det högsta genomsnittspriset någonsin. Då kostade en kilowattimme 2,80 kronor vilket är 20 öre högre än den tidigare toppnoteringen från december.
Lägre tillväxt
Inom EU-överenskommelsen finns en tvingande del om att Europeiska rådet har möjlighet att utlösa en så kallad "union alert", vilket gör den minskade gasanvändningen obligatorisk.
– Om man skär ned med 15 procent kan det minska effekten av motangrepp som Ryssland gör, säger Saltvedt.
Internationella valutafonden har gjort beräkningar på hur den ekonomiska tillväxten i Europa kan påverkas om Ryssland skulle skära ned på gasen. Ungern, Slovakien och Tjeckien är särskilt sårbara. Enligt IMF har gasavbrott redan minskat den ekonomiska aktiviteten på kontinenten med 0,2 procent under den första halvan av 2022.
– Man kan se en svagare utveckling, men kan man bygga upp en större lagerhållning inför vintern så kanske man slipper en våldsam energikris, säger Thina Saltvedt.