Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som ordnar Järvaveckan i Rinkeby, anser att vi tydligare måste synliggöra segregationen i Sverige.
Ahmed Abdirahman är själv född i Somalia, och kom hit som 12-åring. Han är bekymrad över den dåliga integrationen i Sverige, och tror att en viktig orsak till den är bristande kunskap.
– I Sverige har vi två miljoner utrikesfödda. Det är allt från norrmän, amerikaner och tyskar till somalier, syrier och irakier, säger han.
Det går inte att klumpa ihop folk så, tycker han. Skillnaderna i livsvillkor är stora för invandrare från Europa jämfört med exempelvis Afrika, och det gör att problemen osynliggörs.
– Sverige är färgblint, säger han, och anser att det finns en rädsla för att prata om hudfärg och olika etniska grupper.
Svensk och svart
Ändå finns både fördomar och diskriminering där, förklarar han.
– Vi blir förnekade både på grund av namn, hudfärg och ursprungsland.
Färgblindheten tar sig olika uttryck.
– Till exempel tränas inte vårdpersonal i lika hög utsträckning på att upptäcka hudcancer på svarta kroppar. Jag är stolt över att vara svensk och svart. Jag vill äga mitt ursprung och min hudfärg.
Men om vi inte vågar tala om olikheterna och problemen för olika invandrargrupper så går det inte heller att komma åt lösningarna, enligt Ahmed Abdirahman.
– Man kan inte blunda för mångfalden. Vi finns här, vi är här, och skillnader påverkar oss.
Stiftelsen genomför därför en kartläggning av livsförhållandena för de sex största invandrargrupperna i Sverige från Afrika (Somalia, Eritrea och Etiopien) och Asien (Syrien, Irak och Iran). Utbildning, studieresultat, trångboddhet, arbetslöshet, företagande, ekonomisk standard och självförsörjningsgrad redovisas för både 2013 och 2018/2019 med uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB.
Den första rapporten handlar om svensksomalierna. De är 110 000, den enskilt största gruppen i Sverige från Afrika. Tabell efter tabell visar på jättestora skillnader mellan svensksomalier och övriga svenskar när det gäller exempelvis arbetslöshet, fattigdom och bidragsberoende.
Abdirahman är osäker på hur rapporten kommer att tas emot.
– Jag hoppas att den tas emot väl. Vi har övervägt fördelar och nackdelar med att peka ut grupper så här. Det finns en risk att det tas emot på fel sätt. Men vi behöver samlas och tala utifrån fakta. Det behövs mer samtal, mer åtgärder, säger Ahmed Abdirahman.
– Jag känner ansvar. Inte för att vi är en invandrargrupp, utan för att vi är ett land. Vi finns här, vi bor här. Sverige är mitt land, säger han.
Delade meningar
Men visst finns det risk att svensksomalier kan känna sig kränkta och utpekade.
Två män på Rinkeby torg som TT frågar om resultaten har starkt delade meningar om kartläggningen. Den ene tycker att det är kränkande och sårande att peka ut somalier, medan den andre tycker att det är bra att fakta lyfts fram.
En svensksomalisk kvinna, som vill vara anonym, tror också att mottagandet kan vara blandat.
– Det kommer att väcka diskussion. En del säger nog att de vetat om det här, medan andra kommer att blir jättearga, och tycka att det leder till stigmatisering.
Men det blir bättre och bättre, förklarar hon, och fakta behövs för att fästa ljuset på det som måste förbättras. Jämfört med för några år sedan är fler högutbildade och fler har jobb. Siffrorna i The Global Villages rapport visar också på en förbättring i de flesta avseenden jämfört med 2013.
– Men man måste kunna lyfta fram problemen, det hjälper. Jag tror att det är bättre, säger hon.
