Utredningen om hur Arlanda ska kunna ersätta Bromma är den andra i ärendet. Medan den förra fokuserade mer på juridiken innehåller den här mer praktiska förslag.
Utgångspunkten är en hållbar "Brommafiering" av Arlanda, där utmaningen ligger i att lösa problemet att Arlanda ligger längre bort från huvudstaden och är mycket större. För många resenärer som i dag flyger från Bromma tar det både längre tid och är dyrare att ta sig dit, och väl på plats är avstånden mycket större.
När det gäller transport dit föreslår utredaren Peter Norman en slags morot och piska-lösning. Flera ska lockas att ta snabbtåget, Arlanda express, som ska bli billigare med fler avgångar och längre tåg. Färre ska lockas ska lockas att ta bilen, något som kan regleras med dyrare parkering på Arlanda.
Smitvägar på Arlanda
På Arlanda ska det finnas "smitvägar" förbi butikerna så att resenärer snabbare kan ta sig till gaten.
– Jag tror det kommer att innebära snabbare förbindelser, samtidigt som möjligheten att byta till andra destinationer ökar. Min förhoppning är att Arlanda ska klara av det här, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Utredningen föreslår att en statlig Arlandaförhandlare ska utses som ska vara en sammanhållande länk för kommunerna i flygplatsens närhet och som ska driva på och samordna utvecklingen av näringsliv och bostäder, vilket till exempel gjorts med Kastrup i Köpenhamn.
– Vi tycker det är lämpligt att landshövdingen i Stockholm får i uppdrag att leda sådana förhandlingar, säger utredaren Peter Norman.
Ny landningsbana?
Utredningen har också undersökt om det är nödvändigt att utöka Arlanda med en fjärde landningsbana, vilket bland annat oppositionen krävt. Här är utredningen avvaktande.
– Vi säger inte att det behövs, säger Peter Norman, och påpekar att det tar 20 år att bygga en ny bana, och att beslutet är svårt att ta givet att man i dag inte vet hur flygtrafiken kommer att utvecklas på sikt.
Däremot är utredningen öppen för att undersöka vilken planering som krävs för en ny bana.
I utredningen föreslås också att Bromma flygplats ska vara helt fossilfri från 2030 och bara tillåta fossilfria flygfarkoster att starta och landa där, och att flygplatsen sedan läggs ner 2035.
– Det skulle kunna bli ett showroom för det fossilfria flyget, säger Norman.
Förlängd nådatid
Frågan om Brommas vara eller icke vara är en långbänk sedan 80-talet. Tidigare förslag, när Miljöpartiet satt i regeringen, gav vid handen att flygplatsen skulle kunna stänga 2025-2027. Detta föreslås nu alltså förlängas med närmare tio år.
– Jag är trött på att man i 20-30 års tid bråkat om Bromma utan att komma till en lösning. Jag tror att det här är någonting som kanske är nödvändigt för att nå en bred politisk uppslutning bakom en nedläggning, säger Tomas Eneroth.
TT: När kan vi vänta oss att det praktiskt händer något?
– Det hänger samman med hur förutsättningarna ser ut efter valet. Men får vi bred uppslutning redan nu så är det en väldigt tydlig signal att vi, oavsett regering, äntligen kan komma fram och klara av den här långdragna historien, säger Tomas Eneroth.
M kräver landningsbana
Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för Moderaterna (M), välkomnar delar av utredningens förslag men ställer sig frågande till de kostnader en omvandling till ett fossilfritt Bromma medför, om nu flygplatsen kort därpå ska läggas ner.
– Att bygga ut det till 2030 och sedan lägga ner efter fem år känns inte som ett ansvarsfullt sätt att använda skattepengar, säger hon och upprepar även M:s tidigare ståndpunkt:
– Vi är inte beredda att diskutera några försämringar på Bromma flygplats förrän spaden är i marken för en ny rullbana på Arlanda.