Inflationsspöket vaknade på allvar i början av januari, när det stod klart att president Joe Biden skulle få inleda sin mandatperiod med en senat med en knapp majoritet för Demokratiska partiet.
Det lilla övertaget när det gäller röster i senaten har gett ett tillräckligt stort politiskt svängrum för Biden för att han nu ser ut att kunna skriva på ett nytt krispaket på omkring 1 900 miljarder dollar i veckan.
Tydlig ränteeffekt
På räntemarknaden är effekten tydlig. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation har sedan årsskiftet lyft från 0,91 procent till toppar över 1,60 procent i början av mars. Bedömare, som storbanken ING:s räntestrateg Antoine Bouvet, säger till tv-kanalen CNBC att tioårsräntan i USA kan mer än fördubblas från dagens nivåer upp till toppar kring 3,5 procent i sommar. Han räknar med ett snitt kring 2,9 procent både i år och 2022.
Svenska marknadsräntor och den så kallade Stibor-räntan – för lån mellan banker – har hängt på uppåt. Räntan på svenska tioårsobligationer har gått upp med över 0,40 procentenheter sedan årsskiftet. Flera bolåneinstitut, bland annat Danske Bank och SBAB, har dessutom höjt räntorna på bolån med längre löptider på senare tid.
Tunga ekonomer – som Harvardprofessorn och den före detta amerikanske finansministern Larry Summers och IMF:s tidigare chefsekonom Olivier Blanchard – har varnat för skuld- och överhettningsproblem i kölvattnet av Joe Bidens stödpaket.
Andra tonar ned riskerna. Vissa jämför med Donald Trumps skattesänkningar på 1 500 miljarder 2017, som inte gav några bestående inflationseffekter.
Vad som komma ska
SEB-ekonomen Olle Holmgren ser ingen större dramatik framför sig.
– Frågan är hur uthålliga stimulanseffekterna kommer att vara. Man ger hushållen väldigt mycket pengar, både förra året och i år. Men om man inte förnyar det är det inte säkert att allt konsumeras, säger han.
I utgångsläget befinner sig både räntor och inflation i USA på nedtryckta nivåer efter ett års pandemieffekter. Kärninflationen i USA, rensat från livsmedels- och energipriser, sjönk till 1,3 procent i februari. Detta efter att i januari ha backat till 1,4 procent, redan det den lägsta nivån på tio år.
Men inflationsspöket som skrämmer börser och räntemarknaden sedan årsskiftet handlar mer om vad som komma ska. Senare i vår väntar jämförelsepriser som kommer att ligga extremt lågt till följd av den globala tvärniten våren 2020. Ovanpå det kommer stigande världsmarknadspriser och kraftigt höjda BNP-prognoser från alla håll och kanter.
Denna cocktail av inflationsdrivande faktorer spetsas av det gigantiska stödpaket som president Biden fick igenom senaten i söndags och som nu bara ska godkännas i representanthuset för att kunna verkställas.
Vaccinationsframgångar som gör att det snart går att öppna upp den delvis nedstängda besöksnäringen i USA späder också på inflationsförväntningarna. Priserna på resor, underhållning, restauranger och hotell väntas dra iväg uppåt från den dysfunktionella prissättningen i nedstängningarnas USA.
Något Fed kan tolerera
Snittprognosen för USA:s inflation under andra kvartalet ligger mot bakgrund av detta på cirka 2,8 procent – vilket kan jämföras inflationsmålet på 2 procent som den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) använder.
– Man kanske får ett halvår med högre inflation i USA. Fast det där har ju Fed lyft fram som något de kommer att tolerera, säger Olle Holmgren.
Holmgren är inte särskilt orolig för att Sverige ska få problem med för hög inflation heller, även om stigande priser på råvaror och livsmedel i kombination med svaga jämförelsetal från 2020 väntas lyfta inflationstalen märkbart även här under våren.
Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är inne på samma spår. Han räknar med att inflation och högre räntor är ett tema som kommer att prägla marknaden en tid framöver.
– Men min bild är att inflationsoron är överdriven. Jag tror inte att inflationen på något bestående sätt kommer att stiga särskilt mycket.