"De som gynnas av utredningens förslag är gruppen unga, välutbildade och produktiva. De arbetstagare som sannolikt byts ut är äldre, lågutbildade, arbetstagare med bristande kvalifikationer eller mindre produktiva", skriver Umeå universitet i sitt remissvar om de förväntade konsekvenserna, bland annat.
Universitet konstaterar att detta kan krocka med politikernas ambition att svenskarna ska jobba längre upp i åldrarna.
Statliga Konjunkturinstitutet är inne på samma spår. Det finns en risk för att fler äldre hamnar i långtidsarbetslöshet, varför ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen bör höjas för denna grupp, skriver myndigheten.
Rubbar balansen
Lunds universitet är allmänt kritisk till förutsättningarna, de allt för snäva direktiven för utredningen. Lärosätet avstyrker förslaget om att så många som fem arbetstagare får undantas från turordningen. "Detta skulle i allt för hög grad rubba den balans mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen som reglerna i LAS sammantaget ska ge uttryck för. Detta gäller särskilt för små företag".
"En del av förslagen i utredningen är bra, en del mindre bra. Sammantaget väger de positiva delarna över", skriver Svenskt Näringslivs (SN) vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande om organisationens remissvar.
Från LO är domen en helt annan, som väntat: "Om utredningens lagförslag realiseras skulle det innebära den allvarligaste och mest genomgripande försämringen av anställningsskyddet i LAS historia" skriver LO i sitt remissvar.
Arbetsgivarna: Krångligt
Måndag var sista dagen för att lämna in synpunkter på regeringens omdiskuterade utredning om arbetsrätten.
Ett mönster utkristalliserar sig utifrån de svar som hittills kommit in: Facken avstyrker förslagen om ändringar i lagen om anställningsskydd medan arbetsgivarna välkomnar dem.
Dock kritiserar arbetsgivarna förslagen som ger de anställda rätt till kompetensutveckling. De anses vara krångliga och svåra att hantera. Även flera mer oberoende remissinstanser är överlag kritiska till hur förslagen om utbildning är utformade.
Kan bli lag
SN framhåller att man allra helst vill att överenskommelse som träffats mellan SN och tjänstemännens PTK ska bli det som regering och riksdag ska bygga lagstiftning på. Men SN framhåller att regeringen samtidigt måste fortsätta arbetet med att förbereda lagstiftning utifrån utredningens förslag om den inte köper SN/PTK-överenskommelsen.
Enligt januariavtalet, regeringens avtal med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, ska utredningens förslag bli lag om inte parterna kommer överens.
Partierna ska välja
SN skriver att flera fackförbund redan har sagt att de överväger om de ska ansluta sig till överenskommelsen. Det handlar bland andra om IF Metall, trots att förbundet var med i LO:s enhälliga nej till överenskommelsen.
"Riksdagens partier har nu att välja vilket förslag som ska bli verklighet. Vi ser gärna att innehållet i överenskommelsen läggs till grund för lagstiftning", säger Mattias Dahl.
Men LO:s ordförande Susanna Gideonsson vidhåller att den inte gäller utan att LO "är med på båten". Hon stänger inte dörren för att LO skulle kunna ansluta sig, men:
"Om det överhuvudtaget skulle kunna vara aktuellt måste klara förändringar och förbättringar ske. Inte minst kring trygghetsfrågorna, bland annat begränsningar av visstider och hyvling", framhåller Gideonsson i ett pressmeddelande.
Företagarna och Småföretagarnas riksförbund har liknande synpunkter som SN vad gäller utredningens förslag.
Den största arbetsgivarrösten på den offentliga sidan, Sveriges kommuner och regioner (SKR), säger ja till de flesta av förslagen vad gäller ändringar i turordningen. SKR:s styrelse var dock inte enig, företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till utredningen.