– Vi har vant oss vid en nivå på arbetslöshet som är oacceptabel, säger Ola Pettersson.

Han pekar på regeringens senaste prognos, där arbetslösheten i år i snitt stiger till 8,7 procent för att nästa år sjunka till 7,9 procent.

Ta intryck av USA

För att råda bot på problemet krävs stora satsningar.

– Jag tycker man kan ta stora intryck av USA, där man just nu verkar ha ambitionen att utforska hur mycket de kan pressa ned arbetslösheten i ekonomin utan att det får konsekvenser på andra områden, som inflation, säger Pettersson.

– Det handlar om att hitta en ny ekonomisk jämvikt, som är bättre, där färre går arbetslösa och fler har egen försörjning, där vi alla blir rikare.

Detta skulle dock förutsätta att såväl underskott som statsskuld hamnar betydligt högre än de nivåer som finansminister Magdalena Andersson (S) nu presenterat i sin senaste prognos.

Måste omprövas

Gällande budgetramverk föreskriver en statsskuld på 35 procent av BNP, plus-minus fem procentenheter, och ett överskott på 0,33 procent över en konjunkturcykel. Detta måste nu omprövas, enligt LO:s chefsekonom.

– Vi kan ju inte låta den typen av regler hindra oss från att bedriva en politik som objektivt är den bästa för landet och dess medborgare, säger han.

Enligt chefsekonom Bettina Kashefi på Svenskt Näringsliv är det största problemet på den svenska arbetsmarknaden att hantera långtidsarbetslösheten och det växande gapet mellan in- och utrikes födda på arbetsmarknaden. Detta gap har enligt Kashefi ökat mer i Sverige än i jämförbara länder under pandemin.

– Svaga grupper har drabbats väldigt hårt. Där hade jag förväntat mig att finansministern skulle ha tankar och idéer om hur man ska få tillbaka de grupperna till arbetsmarknaden, säger hon efter presentationen av Finansdepartementets prognoser.

Lägre arbetsgivaravgifter

Hon tycker i princip att prognoserna är rimliga. Men hon vill se riktade anställningsstöd och sänkta kostnader för att anställa i pandemidrabbade sektorer, som hotell, restaurang och besöksnäring.

– Lägre arbetsgivaravgifter är en del. Sedan kan man ju tänka sig subventioner via Arbetsförmedlingen, säger Kashefi.

LO:s Ola Pettersson vill snarare se en indexering som långsiktigt lyfter de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Ovanpå det efterlyser han investeringar i infrastruktur, energisystem, bredband och mer resurser till riktade satsningar som får tillbaka långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden.

Han ser även ett behov av att reformera trygghetssystemet, för att långsiktigt säkra bättre villkor i sjukförsäkringen och a-kassan.

De flesta bedömare beskriver regeringens senaste prognoser som för pessimistiska efter den senaste tidens kraftiga prognoslyft, inte minst i USA.

För dyster

Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea, tycker även att arbetsmarknadsprognosen som regeringen nu lagt fram är för dyster.

– Vi har redan det värsta bakom oss och vi tror att arbetsmarknaden kommer att stärkas snabbare än vad regeringen tror. De branscher som är i kris är helt andra branscher än de vi är vana att se i kris, säger hon.

SEB-ekonomen Olle Holmgren räknar med satsningar på gröna investeringar, förbättringar i a-kassan och sjukförsäkringen samt olika typer av skattesänkningar – både för pensionärer och någon form av jobbskatteavdrag.

– Det är en komplicerad parlamentarisk situation, där många kommer vilja få igenom sina käpphästar.