I höstas lade EU-kommissionen fram sitt förslag till lagstadgade minimilöner i hela unionen, något såväl fack som arbetsgivare och svenska politiker över hela linjen protesterat emot – det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.

Från EU-håll har det hetat att Sverige och de länder vars lönemodeller bygger på kollektivavtal ska få undantag,

– Men det där är bara nys. Det finns inga undantag, säger Therese Guovelin.

Lägger fram förslag

På torsdag lägger EU-parlamentets chefsförhandlare fram sitt förslag. Och LO har fått se delar av förslaget, som innehåller ännu tuffare krav på kollektivavtalstäckning för att undantag ska gälla.

EU-kommissionens förslag talade om krav på minst 70 procents täckning.

– Det höjer parlamentet till 90 procent. Dessutom sägs att det ska omfatta "all workers", alla arbetstagare, säger Therese Guovelin som säger sig ha säkra källor på de uppgifterna.

Hotar fackets roll

– Det här jag har fått ta del av är rena katastrofen. Vår modell riskerar att skjutas i sank. Varför ska man då teckna kollektivavtal, och i slutändan, varför ska man vara med i facket, frågar sig LO:s vice ordförande.

EU-förslaget syftar förstås till att bekämpa fattigdom och lyfta lönerna för dem som går på urusla ersättningsnivåer.

– Då ska vi se till att fixa det, inte staten, är Therese Guovelins svar på invändningen att syftet i grunden är gott.

Hon är nu rädd att slaget snart är förlorat. Det finns för många länder som vill ha minimilöner i EU. Och då finns bara två alternativ, enligt henne.

– Antingen kräva absoluta undantag från direktivet, eller stämma EU-kommissionen för fördragsbrott.