Hans stora klubb Amiralen i Malmö med dansgolv och plats för 1 500 personer ligger öde och tom.
– Självklart måste smittan bekämpas, men vi borde få ordentligt stöd av staten. Vi som driver klubbar borde inte slaktas för samhällets skull, säger han.
I början på oktober hävdade många att nattklubbar inte följde rekommendationerna om att hålla avstånd.
Slutfestat
Den 22 oktober kom regeringens svar.
– Nu får det vara slutfestat, sade statsminister Stefan Löfven kärvt på en presskonferens, och återinförde gränsen på max 50 sittande personer i publiken på klubbar med dans.
Det här betyder i praktiken att nattklubbarna inte kan jobba.
– Det svåraste med situationen är att vi inte vet hur länge reglerna gäller, säger Jakob Grandin, som driver nattklubben Trädgården i Stockholm.
Den klubben är nu en restaurang.
– Vi på Trädgården klarar oss faktiskt till i sommar. Vi har sagt upp personal, går på sparlåga och överlever på sparat kapital. Men vi skulle behöva stöd, säger Jakob Grandin.
– Erfarenheter från Berlin och Amsterdam visar att nattlivet spelar stor roll för stadsutveckling och för att attrahera besökare, säger Jakob Grandin, som tycker att regeringen drar hela nattlivet över en kant efter att några få inte har följt reglerna.
Men självklart måste smittan hejdas, säger han.
– Den bästa lösningen är ju att alla sitter ner i båten under pandemin och därmed kan öppna upp snabbare och bättre.
Fått näringsförbud
Jonas Siljhammar är vd för branschorganisationen Visita.
– Nattklubbarna har i princip fått näringsförbud. Det kan inte vara rimligt att normalt sett fall helt livskraftiga företag som nattklubbarna ska tvingas lägga ner på grund av restriktioner, säger han.
När pandemin väl är över är det bättre om företagen finns kvar och snabbt kan starta om. Det blir billigare för samhället, tycker Visitas vd.
Kraven på klubbarna är hårda. Då måste stöd som permitteringsstöd och omställningsstöd förlängas, enligt honom.
– Låt stöden vara kvar över till minst hela första halvan av 2021, tycker han.
Stöden upphör vid nyår.