– Det kommer i alla fall att krävas stora förändringar i det, anser Nordmark.

Hon andas besvikelse över det utlåtande som rättstjänsten vid EU-ländernas ministerråd kom med i förra veckan. Det blev inte den sågning av direktivet som Nordmark och svenska fack och arbetsgivare hade hoppats på.

Rättstjänsten anser att förslaget inte kan anses etablera lönenivåer eller direkt inverka på hur lönerna sätts. Däremot påpekas att ett antal klarlägganden bör göras för att undvika oklarheter.

Ska inte

Den svenska linjen har varit att EU inte har rätt att lagstifta om löner.

Nordmark säger att hon tillsammans med sin danske kollega ska fortsätta agera mot direktivet. I veckan ska hon också försöka få till ett möte med åtminstone de länder som tillsammans skrev ett brev till kommissionen i frågan tidigare i år.

– Jag vill höra vad de gör för bedömning. Vi lägger mycket energi på det här, säger Nordmark.

Direktivet om lagstadgade minimilöner lades fram i höstas, som en del av EU:s så kallade sociala pelare. I år väntar behandling av det i EU-ländernas ministerråd och i EU-parlamentet. Grunden för att lägga fram direktivet lades vid EU:s sociala toppmöte i Göteborg 2017, ett möte som statsminister Stefan Löfven var värd för.

Bekämpa fattigdom

Enligt kommissionen är direktivet ett viktigt verktyg för att bekämpa fattigdom och garantera rimliga löner för de lägst avlönade löntagarna i EU. Men Sverige och flera andra länder som inte sätter löner genom lagstiftning har protesterat. I dessa länder, liksom i Sverige, överlåts det till fack och arbetsgivare att förhandla om löner.

– Självklart ska alla arbetstagare i Europa ha en schysst lön, men vi ser också att det finns andra vägar att gå. Och vi tycker att det är totalt felaktigt att gå via ett direktiv som inte ger den enskilde någon rätt, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Hon läser utlåtandet från rättstjänsten som att direktivet inte ens leder till det kommissionen vill, det vill säga att bestämma lön på individnivå.

– Då är det bättre att man drar tillbaka det här och kommer tillbaka med någon annan form av initiativ, kanske en rekommendation från ministerrådet, tillägger hon.

Svenskt Näringsliv vidhåller att direktivet går in på områden som EU:s fördrag säger att unionen inte ska lägga sig i, men en analys pågår fortfarande av det rättsliga utlåtandet.

Inte lugnats

Vare sig LO, Svenskt Näringsliv eller regeringen har lugnats av att kommissionen hävdar att länder där lönerna sätts i kollektiva förhandlingar mellan fack och arbetsgivare inte behöver sätta minimilöner genom lag. I slutändan är det EU-domstolen som avgör hur direktivet ska tolkas.

Direktivet uppges hota hela modellen med kollektivt förhandlade löner och indirekt de roller fack och arbetsgivare har på arbetsmarknaden.

Svenska fack och arbetsgivare har kritiserat regeringen hårt för att vara passiv och därmed bidra till att äventyra den svenska arbetsmarknadsmodellen.