I december skickade regeringen ut ett förslag om förändringar i postförordningen på remiss. Det innebär att kravet på hur snabbt Postnord ska leverera inrikesbrev med normalporto sänks.
I dag ska 95 procent av breven delas ut inom två arbetsdagar. Men i det nya förslaget räcker det med att 85 procent kommer fram inom den tiden, oavsett var i landet breven lämnas in. Dessutom införs ett nytt krav om att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar. För de sista tre procenten anges ingen tid.
– Vi känner oss oroliga för att man gömmer sig bakom procentsiffror. Det finns en risk för att man lämnar vissa områden med väldigt låg målsättning – eller ingen alls, säger Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele.
– Det är lätt att det blir vita zoner i landet. Glesbygden är en väldigt liten procentsats, både i antal hushåll och försändelser. Vi blir helt enkelt hårdare drabbade.
Flera glesbygdskommuner lyfter fram samma oro i sina remissvar. De befarar att glesbygden kommer att få vänta längre på posten.
Osäker post
Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) påpekar att det kommer att bli svårare att förutse när ett brev når fram till mottagaren.
Upp till 15 procent av breven kan enligt förslaget ta upp till fyra dagar på sig – vilket i praktiken kan innebära sex arbetsdagar, påpekar PTS. Ett antal brevlådor i landet töms redan klockan 9 på morgonen och om utdelningen sker först i slutet på arbetsdagen, så tar det alltså nästan två dagar till.
I breven kan det finnas viktiga besked, som kallelser till operationer eller annan vård, prover som snabbt måste tas om hand för att inte förstöras, eller räkningar.
PTS tycker inte att regeringen ska gå vidare med förslaget som det ser ut nu. Fler konsekvensanalyser måste göras först.
Åsele ingår i en sammanslutning med tio glesbygdskommuner. De övriga är Arjeplog, Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina, Sorsele, Malå, Norsjö, Lycksele och Dorotea.
Andreas From från Åsele säger att de har förståelse för att något måste göras när mängden brev nästan har halverats sedan millennieskiftet, samtidigt som många fasta kostnader för att distribuera brev i hela landet finns kvar. Men det måste göras genomtänkt, anser han.
Ygeman: Minskande brevmängder
Regeringen motiverar sitt förslag med de minskande brevvolymerna.
"Postmarknaden är en marknad i snabb förändring och vi har kunnat se minskande brevmängder under en längre tid", skriver Anders Ygeman (S), som är ansvarig minister, i en kommentar till TT.
I förslaget hänvisas till att andra marknadsbaserade lösningar kan växa fram för att utföra snabbare posthantering, om behoven finns.
– När marknadskrafter ska in finns det alltid en fara för glesbygden, eftersom den ekonomiska lönsamheten att driva tjänster är betydligt sämre här än i mer tätbefolkade områden, säger Andreas From.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) pekar på att den digitala infrastrukturen inte är tillräckligt utbyggd i dag för att kunna genomföra förändringen. SKR avstyrker förslaget och ser en risk för ökade regionala skillnader.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) oroar sig för att postservicen riskerar att försämras på landsbygden. LRF anser också att det är "under all kritik" att regeringen inte inväntar sin egen utredning över omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten och hur den ska finansieras. Den tillsattes i fjol och ska vara klar i januari 2023.
Rimligt förslag
Organisationen Hela Sverige ska leva, som företräder byarörelsen i landet, tycker att förslaget är rimligt. Men man vill ha omgående lösningar för exempelvis lantbrukare som skickar brev med brådskande prover samt att åtgärder ska vidtas så att företagande på landsbygden inte omöjliggörs.
En av de remissinstanser som är positiva till förslaget är Postnord, bolaget som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten i landet. Men bolaget påpekar att förslaget inte räcker som en långsiktig lösning.
Postnord har just beslutat om varannandagsutdelning i södra Sverige och har planer på att stegvis göra detta även i andra delar av landet. Om promemorians förslag genomförs kan Postnord avstå från en del kostsamma kvalitetshöjande åtgärder, som annars behöver göras för att klara dagens 95-procentskrav, till exempel extra transporter med flyg.
Så snart som möjligt
I förslaget sägs att förändringen bör införas "så snart som möjligt". Anders Ygeman vill inte precisera vad det innebär.
"Flera av remissinstanserna har framfört kritik och remissvaren analyseras nu i regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma efter att en grundlig analys är gjord", skriver Ygeman till TT.