Det är långt från de senaste årens miljardstinna pandemibudgetar när finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar vårbudgeten. Nu är högsta prioritet att bekämpa inflationen, vilket bakbinder finansministern.
– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och måste komma ned, säger Elisabeth Svantesson.
Allt för stora satsningar för att mildra lågkonjunkturen och stötta hushållen riskerar att elda på inflationen.
Får vänta
Kommuner och regioner befarar att de kommer att gå med uppemot 24 miljarder kronor i underskott nästa år och har begärt att få ett förhandsbesked om framtiden. De behöver veta om skolor, äldreomsorg och sjukvård ska ställa in sig på nedskärningar.
Men de får inga besked av finansministern om hur det blir med ytterligare statsbidrag. De får vänta på svar till i höst när budgeten för 2024 presenteras.
– Vi följer utvecklingen noga och ser att det kommer att behövas mer. Jag är ganska säker på det, säger Svantesson.
Skulle lågkonjunkturen blir ännu värre än vad man förutspår, så kan regeringen göra mer. Handlingsutrymme finns, enligt finansministern.
– Men gör vi det i det här läget, ofinansierat, så finns det risker att inflationen kommer att bli ännu högre, säger Svantesson.
Hon betonar också att de 12 miljarder som kommuner och regioner redan fått i år är ett bra resurstillskott.
Färre myndigheter
Regeringen aviserar också att utgifterna i den statliga förvaltningen ska ses över. Bland annat bör antalet myndigheter minska. Exakt vilka myndigheter som kan tänkas läggas ner vill dock inte finansministern svara på.
Totalt omfattar vårändringsbudgeten förslag som kostar statskassan 4 miljarder kronor.
De största posterna handlar om ersättning för ökade sjuklönekostnader för arbetsgivare, mer pengar till försvaret, fler fängelseplatser i Kriminalvården och till ökat antal platser inom yrkesutbildningen.
Sedan tidigare har regeringen aviserat att tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer höjs och förlängs.
– Det är något av det mest träffsäkra man kan göra för dem som är mest ekonomiskt utsatta, säger Svantesson.
Sänkta skatter
Det är en svår balansgång att stödja hushåll och företag samtidigt som satsningar riskerar att elda på inflationen. Det gör det också svårt att genomföra löftet om sänkta jobbskatter. Men regeringen aviserar i vårpropositionen att den kommer att föreslå ytterligare sänkta skatter på inkomster när det ekonomiska läget tillåter.
– Exakt när vi gör det, återkommer vi till, säger Elisabeth Svantesson.
Det finns inga konkreta förslag på hur skattesänkningarna kommer att se ut, men förslag kan skickas ut på remiss senare i vår. Frågan är dock om regeringen hinner med att genomföra skattesänkningarna redan 2024, och vad det ekonomiska läget tillåter.
I Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD står att skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster bör sänkas. Moderaterna gick dessutom till val på att införa ett nytt jobbskatteavdrag för 24 miljarder kronor och sänka skatt på pensioner för 7 miljarder.
Finansministern säger att regeringens prioritet är att "återupprätta arbetslinjen" och ambitionen är att genomföra den utlovade bidragsreformen.
Men detaljer om hur det ska gå till – och när – saknas i vårpropositionen.