Sverige har sett en bryggeri-boom de senaste åren. 2010 fanns det 42 bryggerier i landet – i dag är siffran 507. Det gör bryggeribranschen till en av de snabbast växande sett till antal företag. Och det är de små bryggerierna som står för tillväxten.
Mikrobryggerierna har länge lobbat för sänkta skatter. Argumentet har varit att det är nödvändigt för att näringen ska kunna växa och ge fler jobb. Trots att en del bryggerier bara producerar upp till 50 000 liter per år måste de betala samma alkoholskatt som bryggerijättarna, men utan att ha samma stordriftsfördelar.
Lyft för glesbygd
Nu ger Centerpartiet (C) eldunderstöd till branschens krav. I förra veckan klubbade Sverige ett EU-direktiv som öppnar för att tillämpa en lägre alkoholskatt på öl producerat av småbryggerier.
– Vi vill lyfta frågan om att sänka skatten för mindre, fristående, oberoende bryggerier, säger C:s skattepolitiska talesperson Per Åsling.
– Det skulle innebära att de får en annan konkurrensfördel i förhållande till de större bryggerierna. Det är en näringspolitisk fråga där många av företagen finns på landsbygden.
I dag står svenska hantverksbryggerier enbart för drygt en procent av den totala försäljningen på Systembolaget, enligt föreningen Sveriges oberoende småbryggerier.
Skattebortfall
De flesta länder i EU har i dag någon form av lägre skatt för mindre alkoholproducenter.
TT: Hur mycket lägre ska skatten vara?
– Ett konkret exempel är Estland. De beskattar bryggerier som har en produktion upp till 1,5 miljoner liter per år till hälften. Jag vill inte gå in och säga någon exakt procentsats, men det är ett exempel som belyser hur ett annat EU-land har valt att nyttja EU-direktivet, säger Per Åsling.
I Storbritannien ges skattereduktion för bryggerier som producerar upp till sex miljoner liter öl per år. Om motsvarande modell infördes i Sverige skulle det innebära ett skattebortfall på 69 miljoner kronor, enligt Sveriges oberoende småbryggerier.
Det motsvarar fyra promille av de totala skatteintäkterna från alkohol, uppger föreningen, som också hävdar att staten skulle få tillbaka en del av bortfallet via bland annat arbetsgivaravgifter.
Fler alternativ
En sänkt skatt skulle inte bara gynna företagen utan även konsumenterna, påstår Åsling.
– Det skulle ju innebära att små bryggerier skulle kunna hävda sig bättre på marknaden och det skulle för konsumenterna innebära att man får en större mängd av alternativ att välja bland på hyllan, säger han.
Att folk skulle dricka mer öl är däremot inte sannolikt, enligt Sveriges oberoende småbryggerier.
"Att sänka priset är lågt prioriterat. Om priset på öl inte faller ökar inte alkoholkonsumtionen", skriver intresseföreningen i en rapport.